Allvarligt sjuk – har inte fått medicin på flera veckor

2024 07 21

En allvarligt sjuk tonåring har inte kunnat få sin medicin på flera veckor.

Det råder ett stort tryck på Barn- och ungdomspsykiatrin BUP, eftersom många barn och unga väntar på att få hjälp.

Vissa har också svårt att få ut sin medicin i tid, vilket skapar stora problem.

Farligt avbryta medicinering

Tonårsföräldern Robert berättar för SR att hans son, som har en NPF-diagnos och en depression, inte har fått sin antidepressiva medicin på flera veckor.

– Vi ansökte om att få ett nytt recept, och fick beskedet från 1177 att det tar minst 14 dagar, och nu är det väl uppe i fyra veckor, säger Robert till radiokanalen.

Det kan vara väldigt farligt att inte få ut medicinen i tid, eftersom sonen kan bli riktigt sjuk, tillägger tonårspappan.

– Du får ju inte avbryta den här medicinen så direkt. Man måste trappa ner medicinen väldigt långsamt, ska egentligen ta den här medicinen samma tid varje dag, säger han.

Svårt att få tag på BUP

I just den här familjens fall äter föräldrarna samma medicin som sonen, och de har fått ge av sina doser till sonen för att han ska kunna fortsätta med medicineringen, rapporterar radiokanalen.

Enligt pappan är det väldigt svårt att få tag på någon på BUP.

Istället har familjen skrivit till 1177 och till och med gått till den vanliga vårdcentralen, som dock inte kunde ta det medicinska ansvaret.

Stor ökning av medicinering

BUP meddelar att de har haft en stor ökning av medicinering på senare tid, och att det kan ligga bakom familjens problem.

BUP:s verksamhetschef inom NU-sjukvården, Lars Ahgnell, säger dock att den medicinska mottagningen har meddelat att man är i balans när det gäller medicinering.

Han råder därför familjen att kontakta medicinsk mottagning för att ta reda på vad som blivit fel.

Många väntar på utredning och medicin

Det höga trycket på BUP har ibland orsakat problem som har uppmärksammats i media.

Tidigare i år rapporterade Nerikes Allehanda att allt fler tvingas vänta på både NPF-utredning och medicin.

Köerna till både barn- och vuxenpsykiatrin är en stor utmaning, och många har också haft svårt att få ut sin medicin i tid.

Verksamheten är tidvis pressad och har haft svårt att rekrytera både läkare, sjuksköterskor och psykologer, rapporterar tidningen.

Foto: Roberto Sorin

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 19

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att en majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen