Allvarligt sjuk – har inte fått medicin på flera veckor

2024 07 21

En allvarligt sjuk tonåring har inte kunnat få sin medicin på flera veckor.

Det råder ett stort tryck på Barn- och ungdomspsykiatrin BUP, eftersom många barn och unga väntar på att få hjälp.

Vissa har också svårt att få ut sin medicin i tid, vilket skapar stora problem.

Farligt avbryta medicinering

Tonårsföräldern Robert berättar för SR att hans son, som har en NPF-diagnos och en depression, inte har fått sin antidepressiva medicin på flera veckor.

– Vi ansökte om att få ett nytt recept, och fick beskedet från 1177 att det tar minst 14 dagar, och nu är det väl uppe i fyra veckor, säger Robert till radiokanalen.

Det kan vara väldigt farligt att inte få ut medicinen i tid, eftersom sonen kan bli riktigt sjuk, tillägger tonårspappan.

– Du får ju inte avbryta den här medicinen så direkt. Man måste trappa ner medicinen väldigt långsamt, ska egentligen ta den här medicinen samma tid varje dag, säger han.

Svårt att få tag på BUP

I just den här familjens fall äter föräldrarna samma medicin som sonen, och de har fått ge av sina doser till sonen för att han ska kunna fortsätta med medicineringen, rapporterar radiokanalen.

Enligt pappan är det väldigt svårt att få tag på någon på BUP.

Istället har familjen skrivit till 1177 och till och med gått till den vanliga vårdcentralen, som dock inte kunde ta det medicinska ansvaret.

Stor ökning av medicinering

BUP meddelar att de har haft en stor ökning av medicinering på senare tid, och att det kan ligga bakom familjens problem.

BUP:s verksamhetschef inom NU-sjukvården, Lars Ahgnell, säger dock att den medicinska mottagningen har meddelat att man är i balans när det gäller medicinering.

Han råder därför familjen att kontakta medicinsk mottagning för att ta reda på vad som blivit fel.

Många väntar på utredning och medicin

Det höga trycket på BUP har ibland orsakat problem som har uppmärksammats i media.

Tidigare i år rapporterade Nerikes Allehanda att allt fler tvingas vänta på både NPF-utredning och medicin.

Köerna till både barn- och vuxenpsykiatrin är en stor utmaning, och många har också haft svårt att få ut sin medicin i tid.

Verksamheten är tidvis pressad och har haft svårt att rekrytera både läkare, sjuksköterskor och psykologer, rapporterar tidningen.

Foto: Roberto Sorin

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

– Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen