Allvarligt sjuk – har inte fått medicin på flera veckor

2024 07 21

En allvarligt sjuk tonåring har inte kunnat få sin medicin på flera veckor.

Det råder ett stort tryck på Barn- och ungdomspsykiatrin BUP, eftersom många barn och unga väntar på att få hjälp.

Vissa har också svårt att få ut sin medicin i tid, vilket skapar stora problem.

Farligt avbryta medicinering

Tonårsföräldern Robert berättar för SR att hans son, som har en NPF-diagnos och en depression, inte har fått sin antidepressiva medicin på flera veckor.

– Vi ansökte om att få ett nytt recept, och fick beskedet från 1177 att det tar minst 14 dagar, och nu är det väl uppe i fyra veckor, säger Robert till radiokanalen.

Det kan vara väldigt farligt att inte få ut medicinen i tid, eftersom sonen kan bli riktigt sjuk, tillägger tonårspappan.

– Du får ju inte avbryta den här medicinen så direkt. Man måste trappa ner medicinen väldigt långsamt, ska egentligen ta den här medicinen samma tid varje dag, säger han.

Svårt att få tag på BUP

I just den här familjens fall äter föräldrarna samma medicin som sonen, och de har fått ge av sina doser till sonen för att han ska kunna fortsätta med medicineringen, rapporterar radiokanalen.

Enligt pappan är det väldigt svårt att få tag på någon på BUP.

Istället har familjen skrivit till 1177 och till och med gått till den vanliga vårdcentralen, som dock inte kunde ta det medicinska ansvaret.

Stor ökning av medicinering

BUP meddelar att de har haft en stor ökning av medicinering på senare tid, och att det kan ligga bakom familjens problem.

BUP:s verksamhetschef inom NU-sjukvården, Lars Ahgnell, säger dock att den medicinska mottagningen har meddelat att man är i balans när det gäller medicinering.

Han råder därför familjen att kontakta medicinsk mottagning för att ta reda på vad som blivit fel.

Många väntar på utredning och medicin

Det höga trycket på BUP har ibland orsakat problem som har uppmärksammats i media.

Tidigare i år rapporterade Nerikes Allehanda att allt fler tvingas vänta på både NPF-utredning och medicin.

Köerna till både barn- och vuxenpsykiatrin är en stor utmaning, och många har också haft svårt att få ut sin medicin i tid.

Verksamheten är tidvis pressad och har haft svårt att rekrytera både läkare, sjuksköterskor och psykologer, rapporterar tidningen.

Foto: Roberto Sorin

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen