Larm om svenskars privatekonomi – särskild grupp drabbas

2024 03 30

Nu kommer en oroande varning om ett privatekonomiskt problem som särskilt drabbar en specifik grupp.

Att sköta sin privatekonomi på ett ansvarsfullt sätt är viktigt av många olika orsaker.

Det är extra viktigt för unga människor, eftersom de annars riskerar att dras med ekonomiska problem under en hel livstid.

Men nu kommer uppgifter om att allt fler unga drabbas av ett mycket allvarligt privatekonomiskt problem.

Det handlar om missbruk – av aktier.

”Pratar sällan om riskerna”

Allt fler unga söker nu hjälp för aktiemissbruk, rapporterar SVT.

Enligt uppgift sker det ofta under inflytande av influencers som pratar om olika sätt att tjäna pengar på börsen.

– De pratar sällan om riskerna utan fokuserar på budskap om hur lätt det är att tjäna pengar på aktier och krypto, säger Allan Erdman, kommunikationsansvarig för behandlingsföretaget Spelfriheten, till kanalen i senaste avsnittet av Ekonomibyrån.

Risken ökar

Många unga tar väldigt stora risker på börsen och förlorar mycket pengar.

Aktieintresset, liksom intresset för kryptovalutor, kan utvecklas till ett missbruk.

Antalet personer som har sökt hjälp för ett sådant missbruk har nästan fördubblats mellan 2022 och 2023.

Förra året sökte 1108 personer hjälp för aktie- eller kryptomissbruk.

I många fall tros drivkraften bakom missbruket vara statusjakt.

– Det riskerar att bli en jakt på pengar på samma sätt som ett spelmissbruk. Ju snabbare man tjänar pengarna desto bättre, men det man inte säger är att risken ökar, säger Allan Erdman.

Drabbar inte bara unga

Även om problemet växer särskilt mycket bland unga så är aktiemissbruk något som kan drabba vem som helst.

Det har tidigare kommit flera rapporter om aktiehandel som en form av spelmissbruk.

– Kunskapen kring att det är ett spelberoende när du tappat kontrollen, den är fortfarande ganska låg. Konsekvenserna blir exakt egentligen desamma, du förlorar pengar och kommer väldigt snabbt in i jakten, har Spelfrihetens Adam Kirstein Reuterswärd tidigare sagt till TV4.

Foto: A Spratt

Text: Redaktionen

Kina har tröttnat – inför 180 dagars blockad mot Ryssland

2026 01 30

Från den 1 januari har Kina infört nya regler för export till utlandet.

De nya reglerna gäller exporten av bilar som producerats i landet.

När de nya reglerna nu har tagits i bruk drabbas den ryska importen av kinesiska bilar.

– De kinesiska myndigheterna har aktivt börjat blockera leverans av bilar till Ryssland, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vid tullen i Suifenhe har 500 nya bilar, som var avsedda för ryska köpare, beslagtagits.

Den nya regeln

Den nya regeln som Kina infört drabbar särskilt Ryssland då de ryska köparna tidigare har haft en knep för att komma ner i pris för bilarna.

Ryska företag har tagit beställningar av privatpersoner och sedan köpt bilar i Kina, där marknadspriset legat lägre på grund av statliga subventioner.

Sedan har de importerats som begagnade till Ryssland.

Men nu har alltså Kina satt en gräns på att en nyköpt bil måste stanna i landet 180 dagar efter köpet.

– Anledningen till att bilexporten blockeras är förbudet mot export av nya bilar under sken av att de är begagnade, uppger tidningen.

– Trots detta fortsätter säljare och ryska importörer att lova kunder leveranser i strid med reglerna, med hänvisning till avtal med fabriker och subventioner för specifika varumärken, utan att varna köparna.

LÄS OCKSÅ: ”Ni stöttar Ryssland” – Trump slår till

Får stå och vänta

De bilar som nu beslagtas kommer hållas kvar i Kina fram till sommaren innan de kan föras ut ur landet.

– De nya reglerna förväntas effektivt stoppa exporten av bilar från Kina till Ryssland, uppger tidningen.

– Enligt Autostat importeras hundratusentals bilar till Ryssland varje år, varav ungefär en tredjedel importeras av privatpersoner.

Kinas biltillverkning växer

Biltillverkning i Kina fortsätter att växa.

De kinesiska bilarna blir allt vanligare, också på den europeiska marknaden.

– Årssiffrorna för 2025 visade tillväxt i produktion, intäkter och kostnader, med en liten ökning av de totala branschvinsterna, uppger Car News China.

LÄS MER: ”Mycket farligt” – Trump varnar Storbritannien

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas.

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt”

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen