Det handlar om helikopterrånet i Västberga 2009, som är ett av de mest omtalade och uppmärksammade rånen i svensk historia.

Nyligen släpptes en Netflix-serie om rånet – och nu kan man även köpa helikopterresan som ”upplevelse”, rapporterar TV4.

”Allmänt förkastligt”

Det är företaget Happy-day.se som erbjuder sina kunder att åka samma rutt som rånarna åkte i samband med helikopterrånet.

Dessutom används samma helikopter som rånarna använde, enligt kanalen.

Initiativet får nu hård kritik från Brottsofferjourens ordförande, Sven-Erik Alhem.

– Det är allmänt förkastligt att erbjuda den typen av förhärligande upplevelse, som egentligen skadar de som fortfarande lider av en ångest på grund av vad de var med om under det riktiga helikopterrånet, säger han till kanalen.

Alhem uppmanar folk att inte köpa upplevelsen.

Men på Happy-day.se försvarar man tilltaget.

Försvarar upplevelsen

Enligt företaget är man inte ute efter att glorifiera det allvarliga brottet, och man gör även bakgrundskontroller på deltagarna. Folk som själva har begått brott får inte följa med på åkturen.

– I det här fallet kombinerar vi en helikoptertur med historien om vad som faktiskt hände under helikopterrånet. Piloten och tillika guiden för turen berättar som vilken podcast eller annan dokumentär som helst, om vad som faktiskt hände, uppger företaget i ett mejl till kanalen.

På företagets hemsida kan man läsa att helikopterturen kostar 2 495 kronor per person.

– Upplev en världsunik helikoptertur där du kliver ombord på den äkta rånhelikoptern från det spektakulära rånet som fängslade en hel nation. Detta är en historisk chans att flyga den exakta rutten som rånarna flög i en guidad helikoptertur, förklarar företaget på sin hemsida.

Succé på Netflix

Helikopterrånet mot G4S Cash Services värdedepå i Västberga, den 23 september 2009, är ett av de mest kända brotten i svensk kriminalhistoria.

Brottet har också uppmärksammats på nytt i och med att Netflix släppte TV-serien ”Helikopterrånet” den 22 november i år.

Serien är regisserad Daniél Espinosa.

På SVT Play finns också en dokumentärserie om helikopterrånet, som producerades 2017.

Foto: Glenn Carstens-Peters

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen