10 juni 2026

SVERIGE: Allvarligt besked om nödnumret 112

2023 04 24

Riksrevisionen inleder en omedelbar granskning av SOS Alarm.

Detta på grund av att problemen med att nå 112 i samband med nöd är alldeles för stora.

Inte nått målet på tio år

Målet är att det inte ska dröja mer än åtta sekunder i snitt när man ringer till SOS Alarm, som ägs gemensamt av staten och Sveriges kommuner och regioner.

Det var dock längesedan det målet stämde överens med verkligheten.

Närmare bestämt för tio år sedan, 2013.

"Allvarliga konsekvenser"

Enligt Riksrevisionen förekommer det att svarstider är så långa att det kan få "allvarliga konsekvenser" för de som söker hjälp.

– Det har även förekommit problem i samband med vidarekoppling av samtal från SOS Alarm till ambulanssjukvård, polis eller räddningstjänst, till exempel långa svarstider eller bristande möjligheter att överföra information, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

"Långvariga problem"

Riksrevisionen konstaterar att det är mycket angeläget att 112 fungerar friktionsfritt.

– Att människor snabbt och enkelt kan nå nödnumret 112 och få hjälp i nödsituationer är en central funktion i samhället.

SOS Alarms uppdrag att leverera 112-tjänsten är ett samhällsuppdrag som kräver en samordnad och sammanhållen larmbehandling. De långvariga problemen med bristande måluppfyllelse gör att vi vill titta närmare på om verksamheten är effektiv, tillägger riksrevisor Helena Lindberg i samma pressmeddelande.

21 sekunder

Förra året var svarstiderna om man ringde 112 i perioder så långa som 21 sekunder, enligt SVT.

– Den är alldeles för lång, konstaterade Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på SOS Alarm.

Det är inte bara långa svarstider som gäckat SOS Alarm under de senaste åren.

En stor stressfaktor har även varit den stora mängden falsklarm som lägger ett onödigt högt tryck på personalen som sitter redo att svara på människors nödsamtal.

Under 2021 ringdes 3,4 miljoner samtal till SOS Alarms operatörer. Men en ofantlig mängd av dessa ringdes helt utan att någon nödsituation ens existerade, enligt siffror som SVT tagit fram.

Ungefär 650 000 samtal kvar så kallade “fickringningar”, det vill säga samtal som skett av misstag.

LÄS MER: Larmade 112 – annat land svarade i telefonen

Foto: Sarah B

Text: Redaktionem


Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen


Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen