SVERIGE: Allvarligt besked om nödnumret 112

2023 04 24

Riksrevisionen inleder en omedelbar granskning av SOS Alarm.

Detta på grund av att problemen med att nå 112 i samband med nöd är alldeles för stora.

Inte nått målet på tio år

Målet är att det inte ska dröja mer än åtta sekunder i snitt när man ringer till SOS Alarm, som ägs gemensamt av staten och Sveriges kommuner och regioner.

Det var dock längesedan det målet stämde överens med verkligheten.

Närmare bestämt för tio år sedan, 2013.

"Allvarliga konsekvenser"

Enligt Riksrevisionen förekommer det att svarstider är så långa att det kan få "allvarliga konsekvenser" för de som söker hjälp.

– Det har även förekommit problem i samband med vidarekoppling av samtal från SOS Alarm till ambulanssjukvård, polis eller räddningstjänst, till exempel långa svarstider eller bristande möjligheter att överföra information, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

"Långvariga problem"

Riksrevisionen konstaterar att det är mycket angeläget att 112 fungerar friktionsfritt.

– Att människor snabbt och enkelt kan nå nödnumret 112 och få hjälp i nödsituationer är en central funktion i samhället.

– SOS Alarms uppdrag att leverera 112-tjänsten är ett samhällsuppdrag som kräver en samordnad och sammanhållen larmbehandling. De långvariga problemen med bristande måluppfyllelse gör att vi vill titta närmare på om verksamheten är effektiv, tillägger riksrevisor Helena Lindberg i samma pressmeddelande.

21 sekunder

Förra året var svarstiderna om man ringde 112 i perioder så långa som 21 sekunder, enligt SVT.

– Den är alldeles för lång, konstaterade Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på SOS Alarm.

Det är inte bara långa svarstider som gäckat SOS Alarm under de senaste åren.

En stor stressfaktor har även varit den stora mängden falsklarm som lägger ett onödigt högt tryck på personalen som sitter redo att svara på människors nödsamtal.

Under 2021 ringdes 3,4 miljoner samtal till SOS Alarms operatörer. Men en ofantlig mängd av dessa ringdes helt utan att någon nödsituation ens existerade, enligt siffror som SVT tagit fram.

Ungefär 650 000 samtal kvar så kallade “fickringningar”, det vill säga samtal som skett av misstag.

LÄS MER: Larmade 112 – annat land svarade i telefonen

Foto: Sarah B

Text: Redaktionem

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen