SVERIGE: Allvarligt besked om nödnumret 112

2023 04 24

Riksrevisionen inleder en omedelbar granskning av SOS Alarm.

Detta på grund av att problemen med att nå 112 i samband med nöd är alldeles för stora.

Inte nått målet på tio år

Målet är att det inte ska dröja mer än åtta sekunder i snitt när man ringer till SOS Alarm, som ägs gemensamt av staten och Sveriges kommuner och regioner.

Det var dock längesedan det målet stämde överens med verkligheten.

Närmare bestämt för tio år sedan, 2013.

"Allvarliga konsekvenser"

Enligt Riksrevisionen förekommer det att svarstider är så långa att det kan få "allvarliga konsekvenser" för de som söker hjälp.

– Det har även förekommit problem i samband med vidarekoppling av samtal från SOS Alarm till ambulanssjukvård, polis eller räddningstjänst, till exempel långa svarstider eller bristande möjligheter att överföra information, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

"Långvariga problem"

Riksrevisionen konstaterar att det är mycket angeläget att 112 fungerar friktionsfritt.

– Att människor snabbt och enkelt kan nå nödnumret 112 och få hjälp i nödsituationer är en central funktion i samhället.

– SOS Alarms uppdrag att leverera 112-tjänsten är ett samhällsuppdrag som kräver en samordnad och sammanhållen larmbehandling. De långvariga problemen med bristande måluppfyllelse gör att vi vill titta närmare på om verksamheten är effektiv, tillägger riksrevisor Helena Lindberg i samma pressmeddelande.

21 sekunder

Förra året var svarstiderna om man ringde 112 i perioder så långa som 21 sekunder, enligt SVT.

– Den är alldeles för lång, konstaterade Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på SOS Alarm.

Det är inte bara långa svarstider som gäckat SOS Alarm under de senaste åren.

En stor stressfaktor har även varit den stora mängden falsklarm som lägger ett onödigt högt tryck på personalen som sitter redo att svara på människors nödsamtal.

Under 2021 ringdes 3,4 miljoner samtal till SOS Alarms operatörer. Men en ofantlig mängd av dessa ringdes helt utan att någon nödsituation ens existerade, enligt siffror som SVT tagit fram.

Ungefär 650 000 samtal kvar så kallade “fickringningar”, det vill säga samtal som skett av misstag.

LÄS MER: Larmade 112 – annat land svarade i telefonen

Foto: Sarah B

Text: Redaktionem

JUST NU: Tidötopps oväntade utspel – kräver kärnvapen

2025 11 15

En av Tidöpartiernas toppolitiker gör ett oväntat utspel om kärnvapen.

Europaparlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) är en av de mest tongivande politikerna bland Tidöpartierna.

Nu gör hon ett oväntat utspel om Europas försvarsförmåga – och efterfrågar en större kärnvapenarsenal.

”Behov av kärnvapen”

Alice Teodorescu Måwe sitter som enda svensk i Europaparlamentets kommitté för säkerhet och försvar, rapporterar DI.

KD-toppen vill nu att EU ska växla upp sin försvarsförmåga.

Då behövs bland annat en större europeisk kärnvapenarsenal, vilket också är ett sätt att stärka Europas oberoende, menar hon.

– I den kontexten har jag lyft behovet av europeiska kärnvapen. Det som till syvende och sist gör Nato till Nato är att det finns ett kärnvapenparaply, säger Alice Teodorescu Måwe till tidningen.

Hon öppnar därför för att andra länder ska hjälpa Frankrike, som idag är EU:s enda kärnvapenmakt.

– Vi har inte helt landat i hur det ska gå till, men en möjlighet är att bistå Frankrike med att utvidga och utveckla deras kärnvapenparaply till att omfatta Europa på ett annat sätt, säger KD-toppen till tidningen.

Även Frankrikes president Emmanuel Macron har öppnat för att franska kärnvapen kan användas för att skydda andra europeiska länder, och har sagt att han är öppen för samtal om en europeisk kärnvapenstrategi.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Teodorescu Måwe i partistyrelsen

Alice Teodorescu Måwe har nu tagit plats i KD:s partistyrelse efter att ha röstats fram i rikstinget.

Hon är en av partiets mest tongivande företrädare.

Som EU-parlamentariker har hon också bland annat tagit strid mot vad hon beskriver som ”orealistiska, obalanserade, omotiverade och omöjliga klimatmål” inom EU.

– En realistisk klimatpolitik måste vila på insikten om att EU endast kan vara en global ledare om vi visar att grön omställning kan förenas med tillväxt; att slå sönder vår egen industri är i det perspektivet kontraproduktivt, skrev Alice Teodorescu nyligen i en debattartikel i Expressen.

LÄS OCKSÅ: Himlen lyser upp - Ryssland attackerat

Text: Redaktionen

JUST NU: Kyiv och Moskva överens – glädjebesked för Ukraina

2025 11 15

Ryssland och Ukraina har nått en överenskommelse i en viktig fråga.

Rysslands krig mot Ukraina fortsätter att skörda offer på båda sidor varje dag.

Men nu har Kyiv och Moskva nått en överenskommelse i en viktig fråga, meddelar den ukrainska sidan.

Kyiv och Moskva överens

Parterna har kommit överens om att gå vidare med avtal som har ingåtts i Istanbul angående fångutväxling, rapporterar Kyiv Independent.

Det innebär för ukrainsk del att 1 200 ukrainska fångar ska friges från ryskt fångenskap, uppger det ukrainska säkerhets- och försvarsrådets sekreterare Rustem Umerov i ett inlägg på Telegram.

Beskedet kommer efter att Umerov haft möten med medlare från Turkiet och Förenade Arabemiraten angående att återuppta utbytesprocessen.

Processen ska snart slutföras praktiskt.

Förhoppningen är nu att 1 200 ukrainare ska få komma hem så att de får fira jul hemma i Ukraina.

– Vi arbetar utan paus så att ukrainare som ska återvända från fångenskap kan fira nyår och jul hemma, vid familjens bord och med sina nära och kära, säger Rustem Umerov, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Aktie rusar när storbank lämnar Ryssland

Har fått hem över 5 000

Enligt Umerov har samtalen resulterat i ett ”tydligt åtagande” för att fångutbytet ska genomföras.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav i somras att Kyiv har fått hem mer än 5 800 ukrainska fångar genom utbyten med Ryssland.

Kyiv har å sin sida velat få till en överenskommelse om ett utbyte enligt principen ”alla för alla”.

Putinregimen har dock avvisat det förslaget.

Änka till Tjernobyloffer dödad av Ryssland

Samtidigt fortsätter Rysslands invasionskrig som kräver nya offer varje dag.

På lördagen rapporterar ukrainska medier att änkan till Tjernobylkatastrofens första offer har dött i Kyiv efter att ha skadats allvarligt i en rysk attack natten till den 15 november.

Det handlar om Natalia Khodymchuk, änka efter Valerii Khodymchuk, som alltså var den första som dog vid Tjernobylkatastrofen 1986.

Natalia Khodymchuk, 73, dog efter att hennes hus hade träffats i en rysk attack som ledde till att hela hennes lägenhet brändes ner.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: "Enorma mängder" ryska bomber avslöjas

Foto: President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen