Att Donald Trump vill ha kontroll över Grönland är ingen hemlighet.

Frågan som många nu ställer sig är hur långt den amerikanska presidenten är villig att gå för att ta över det danska territoriet.

Under helgen har Trump hotat med tullar mot flera länder – däribland Sverige – som stöttar Danmark och Grönland.

Nu säger en expert att situationen är den “allvarligaste sedan Kubakrisen”, rapporterar TV4.

“Allvarligaste sedan Kubakrisen”

Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier, är orolig.

– Jag ser den här konflikten som tornar upp sig framför oss som den allvarligaste i internationell politik under min livstid, säger han till kanalen.

– Det enda som kan konkurrera är Kubakrisen 1962, då stod världen inför hotet om ett kärnvapenkrig mellan de dåvarande stormakterna Sovjet och USA.

“Kan inte backa”

Donald Trump hänvisar till nationell säkerhet när kan förklarar varför USA behöver Grönland.

Erik Åsard menar att den amerikanske presidenten har satt sig i ett läge “där han inte gärna kan backa”.

Att Sverige nu tar initiativ med EU är viktigt, menar han.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Trumps ord

Under gårdagen gick Donald Trump ut med ett meddelande på sociala medier där han hotade bland annat Sverige med högre tullar.

– Utöver allt annat har Danmark, Norge, Sverige, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Finland rest till Grönland, av okända anledningar, skrev presidenten på Truth Social.

Från första februari

Meddelandet fortsatte så här:

– Från och med den 1 februari 2026 kommer alla de ovan nämnda länderna (Danmark, Norge, Sverige, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Finland) att beläggas med en tull på 10 procent på samtliga varor som skickas till USA.

Läs mer: S kräver – Sverige bör slå tillbaka mot USA

Foto: Nasa

Text: Redaktionen

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen