Allvarliga uppgifter om Spotify

2023 06 14

Det svenska multinationella företaget Spotify bötfälls.

Musikjätten tvingas betala 58 miljoner kronor i böter efter en granskning av Svenska Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Tillsammans med andra EU-länder har IMY fastslagit att Spotify brutit mot EU:s GDPR-lagar.

Spotify har inte varit tillräckligt tydliga med att informera om hur de behandlar sina användares personuppgifter, rapporterar Di.

– Den enskilde har rätt att få viss information. Det handlar till exempel om för vilka ändamål uppgifterna behandlas, vilka kategorier av personuppgifter som behandlas, från vilken källa man hämtat uppgifterna, till vilka mottagare uppgifterna lämnats och om de har överförts till tredje land, säger Karin Ekström, som är ansvarig jurist för granskningen på IMY, till Di.

Flera brister

IMY har granskat Spotify sedan 2019.

Myndigheten anser förvisso att Spotify lämnar ut de personuppgifter bolaget behandlar när enskilda begär det.

Samtidigt fastslår IMY att Spotify inte informerar tillräckligt tydligt om hur dessa uppgifter används.

– Informationen som bolaget lämnar om hur och för vilka syften enskildas personuppgifter hanteras borde vara mer specifik. Det ska vara lätt för den som begär tillgång till sina uppgifter att förstå hur bolaget använder dessa uppgifter.

– Dessutom kan personuppgifter som är svåra att förstå, exempelvis de av teknisk karaktär, behöva förklaras inte bara på engelska utan på den enskildes eget språk. I dessa delar har vi sett vissa brister, säger Karin Ekström i ett pressmeddelande.

Kommer överklaga

Spotify har svarat på beslutet.

Bolaget uppger att man kommer att överklaga beslutet till domstol.

Den svenska musikjätten anser att det endast handlar om ”mindre delar” av processen som måste förbättras, rapporterar Yle.

GDPR sedan 2018

- Dataskyddsförordningen, GDPR, trädde i kraft 2018 och innebär bland annat att rättigheterna för enskilda stärks.

- En sådan rättighet är rätten till tillgång som innebär en rätt för enskilda att få reda på vilka personuppgifter som en verksamhet hanterar om personen ifråga och att få information om hur dessa uppgifter används.

Foto: Charlesdeluvio reps A. Shatov

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen