Allvarliga uppgifter från Norges säkerhetspolis

2023 07 29

Den svenska oron för terrordåd har ökat kraftigt under den senaste tiden.

Det i takt med att koranbränningarna i Sverige har lett till kraftig kritik och diverse hot från olika håll.

Även i Norge finns det en rädsla för terror, och nu meddelar den norska säkerhetspolisen PST allvarliga uppgifter.

Flera terrorattacker har förhindrats i landet under den senaste tiden, rapporterar norska VG.

Konkreta planer

Det är mycket ovanligt att den norska säkerhetspolisen delar med sig av denna typ av uppgifter.

Flera konkreta planer ska ha funnits på terrordåd i landet, och PST förklarar att man med hjälp av information från allierade kunnat förhindra attacker.

Viggo Rekdal vid enheten för internationellt samarbete, vill inte gå in på exakt vilka terrordåd det rör sig om. 

Däremot svarar han “ja” på frågan om det kan ha handlat om explosioner eller bilar som kunnat köra in i folkmassor.

Olika hot

Hoten som den norska säkerhetspolisen arbetar med kommer från flera håll.

Det menar Viggo Rekdal.

– Hoten kommer från extremhögern, extremvänstern eller extrema islamister. Det kan också involvera aktörer kopplade till spridning av massförstörelsevapen eller illegal underrättelseverksamhet, säger han till VG.

Ökat hot

Oron för terrordåd i Sverige har ökat och den svenska säkerhetspolisen arbetar intensivt med situationen.

Enligt uppgifter till Expressen finns det en plan om att trötta ut polisen med hjälp av falska hot innan ett verkligt dåd.

Det framgår enligt tidningen i ett internt meddelande som gått ut brett till polisen i tjänst.

Nära höjning

Terrorhotnivån ligger alltjämt kvar på 3 i en femgradig skala.

Den senaste tidens utveckling har dock inneburit att Säpo nu är mycket nära att höja nivån.

– Jag ser att det inte behövs så mycket mer för att vi ska gå in och göra en höjning, säger Säpochefen Charlotte von Essen till SVT.

Nivån har legat på 3 sedan år 2016.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen