Barnet skickades först hem från sjukhuset, men återkom senare då det visades tecken på problem med tarmen.

Bebisen undersöktes, men till en början upptäcktes inget ovanligt. Barnet fick dock stanna kvar på sjukhuset.

Ett tag senare förvärrades barnets tillstånd. Barnet skickades till Skånes universitetssjukhus i Lund där flera operationer utfördes.

Men barnets liv gick inte att rädda.

Bebisen avled på sjukhuset i Skåne och nu anmäler Region Blekinge händelsen.

Regionen bedömmer att en allvarlig vårdskada har inträffat. 

– Region Blekinge har utrett det inträffade och ser nu över rutinerna. Bedömningen är att det inträffat en allvarlig vårdskada. Händelsen anmäls därför till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, enligt lex Maria, framhåller Region Blekinge i ett uttalande.

”Lett till att patienten avlidit”

En allvarlig vårdskada är en skada som är bestående och inte ringa eller som har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit, uppger Socialstyrelsen.

Enligt Vårdguiden 1177 är exempel på allvarlig vårdskada följande:

- Patientens undersökning, vård eller behandling har inte blivit av eller har blivit fördröjd.

- Patientens undersökning, vård eller behandling har genomförts på ett felaktigt sätt.

- Patienten har fått felaktig eller otillräcklig information.

- Patientens läkemedel har blivit förväxlat, felaktigt förskrivet, doserat på fel sätt eller utlämnat på fel sätt.

Måste anmäla

Vårdgivare är skyldiga att anmäla händelser som medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Anmälningarna görs till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

– Syftet är att IVO ska få vetskap om allvarliga risker i hälso- och sjukvården och sprida kunskap om dessa risker till vårdgivare och berörda myndigheter. IVO ska också använda informationen i sitt tillsynsarbete, framhåller Socialstyrelsen.

Arkivfoto: Region Skåne

Text: Redaktionen

Det rör sig om en skarp uppmaning som betaltjänsten riktar till de privata användarna.

Bedrägerier är alltjämt ett mycket stort problem och nu har Swish fått anledning att informera användare om hur de arbetar.

Detta för att förebygga bedrägerier där personer litar på samtal och sms som tycks komma från Swish, men egentligen inte gör det.

Går ut med varning

Swish går ut med en varning och en skarp uppmaning via sin webbsida.

– Swish kontaktar aldrig privatanvändare via telefon, mejl eller sms. Om du har blivit kontaktad av någon som uppger sig vara från Swish ska du inte svara på smset/mejlet eller fortsätta samtalet. Kontakta sedan polisen, menas det.

Stort problem

Swish har tidigare skickat ut flera liknande varningar och det har även flera andra ledande svenska aktörer gjort.

Biltema och Länsförsäkringar är två som har behövt gå ut och varna kunder för bedragare på senare tid.

Polisen bedömer att bedrägerier fortsatt ökar i Sverige.

Annat bedrägeri

Samtidigt har polisen i bland annat Motala, Boxholm, och andra städer gått ut och varnat för att ungdomar lurar folk med hjälp av Swish.

– Vi har uppmärksammat och fått till oss flera fall av Swish-bedrägerier i vårt område. Det rör sig om fake Swish, det ser ut som man betalar men det går ingen transaktion mellan köpare och säljare, förklarar Polisen Motala på sociala medier.

– Det har varit ungdomar som har försökt sig på det här. I något fall har det lyckats och det är mycket likt förfarandet och utseendet vid en riktig Swish.

Informerar föräldrarna

Motalapolisen fortsätter.

– För er som bedriver någon form av försäljning där ni tar betalt med Swish var extra uppmärksamma. Använd gärna Swish företagsapp om ni har möjlighet, meddelar polisen på Instagram.

– Till er föräldrar vill jag att ni pratar med era barn om att det här är brottsligt och vad det kan få för konsekvenser för ungdomarna om de skulle få för sig att använda sig av fake Swish.

Foto: Swish

Text: Redaktionen

Alla pizzakartonger måste förändras för att möta nya krav.

Det beslutet har nu formellt fattats av EU-kommissionen.

Förbudet gäller en grupp så kallade PFAS-ämnen, ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier, som bland annat finns i vanliga pizzakartonger.

Ett av ämnena som stoppas kallas för PFHxA, som även hittas i exempelvis kläder och smink.

– Begränsningen kommer att förbjuda försäljning och användning av PFHxA i konsumenttextilier såsom regnjackor, livsmedelsförpackningar såsom pizzakartonger, konsumentblandningar såsom vattentätande sprayer, kosmetika såsom hudvårdsprodukter samt i vissa skumsläckare som för utbildning och testning, utan att kompromissa med säkerheten, bekräftar EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Giftigt för miljö och hälsa

Skälet till att ämnena förbjuds är på grund av risker för miljö och hälsa. Rester från PFHxA tar nämligen extremt lång tid att brytas ned.

Kemikalieinspektionen i Sverige, som är ett av länderna som drivit på förändringen, välkomnar beslutet.

– Det är ett positivt steg framåt även om vi hade velat gå ännu längre, men det är bra att det händer något, säger Bert-Ove Lund, docent, från myndigheten i en kommentar till Sveriges Radio.

"Vår tids mest problematiska"

Förbudet är följden av flera år av påtryckningar, både från politiken och föreningslivet.

– I dag innehåller mängder av livsmedelsförpackningar PFAS, vilket är ett hot mot människors hälsa. Sverige borde driva på EU, och även införa ett nationellt förbud av PFAS kopplat till livsmedel, framhöll exempelvis Karin Lexén från Naturskyddsföreningen i DN 2019.

Regeringen meddelade förra året att man ställde sig bakom EU:s framtagna förslag om att stoppa användning av kemikalierna.

– PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och dessa giftiga ämnen sprids tyvärr till människor, djur och övrig natur. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att vi nu tar ett steg närmare ett beslut om en EU-harmoniserad begränsning av PFAS, för att skydda människors hälsa och miljön, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i februari 2023.

Tillåts i industrin

Förbudet är dock inte helt omfattande.

Ämnena kommer att vara fortsatt tillåtet inom industrin, till exempel i elbilsbatterier, bränsleceller och halvledare.

Foto: J. Oladujoye

Text: Redaktionen