Allvarlig olycka – hundratals meter upp i luften

2023 07 08

En stor räddningsinsats pågår just nu i Norge.

På lördagsförmiddagen har en basehoppare träffat en bergvägg i Aurland i de västra delarna av Norge.

Kvinnan hoppade från 1 400 meter och ligger nu skadad på en bergavsats ungefär 750 meter över havet.

En stor räddningsinsats pågår, och kvinnan är vaken och vid medvetande, rapporterar NRK.

– Hon har smärtor i ben och armar, säger räddningsledaren Morten Rebnord.

Stabiliserar kvinnan

Räddningspersonal arbetar just nu med att ta sig ner till kvinnan och stabilisera henne innan hon ska föras upp i räddningshelikoptern.

Såväl räddningshelikopter som luftambulans och polis är närvarande vid platsen.

Enligt polisen är det svårt att avgöra hur lång tid det kommer ta innan kvinnan hissas upp i helikoptern.

Ringde själv

Personen ska själv har ringt till räddningstjänsten efter olyckan.

– Personen ringde själv och berättade att de låg på den här bergavsatsen och hade råkat ut för en olycka, säger verksamhetschef Morten Rebnord till VG.

Rebnord framhåller vidare att det är en komplicerad insats.

– Det är en krävande operation. 

En extremsport

Räddningshelikopter skickades fort efter att personen ringt in.

– Vi har skickat en räddningshelikopter från Florø. Polisen samordnar sig på platsen. En ambulanshelikopter har också skickats, säger räddningschefen i HRS Sydnorge, Andreas Ingsøy, till VG.

Basehoppning är en extremsport som handlar om att hoppa från fasta föremål med hjälp av bland annat fallskärm eller dräkt med vingar.

Populärt i Norge

Basehoppning har varit populärt i bland annat Norge men sker även i Schweiz och franska Alperna.

Det räknas som en av världens farligaste extremsporter och olyckor med dödlig utgång sker med jämna mellanrum.

För några år sedan greps tre personer då de skulle hoppa från en radiomast i Varberg.

– Poliserna som kommer till platsen får fatt i tre personer på området. Det är två män och en kvinna som är utrustade för fallskärmshoppning, sade Region Västs pressinformatör Tommy Nyman då.

Foto: F. Califano

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen