Allvarlig anklagelse mot Sveriges storbanker

2023 10 02

Kronofogden larmar nu om de gängkriminellas ekonomiska aktivitet.

I samband med den senaste tidens våldsvåg i Sverige har stor uppmärksamhet riktats mot gängkriminaliteten.

Under de senaste dagarna har den ekonomiska sidan av brottsligheten fått blickar på sig.

Kronofogden larmar nu om att gängkriminella använder sig av Swish för att undvika att få sina tillgångar beslagtagna.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Pekar ut storbanker

Swish ser problematiken och betaltjänsten kan snart hamna under Finansinspektionens tillsyn.

– Det ställer högre krav på oss som organisation där vi behöver bygga upp bolaget med fler kontrollfunktioner, säger Swish vd Urban Höglund till DN.

I dagsläget är det dock inte Finansinspektionen som har det ansvaret, utan det är de ägande storbankerna som har tillsynsansvar och ska rapportera in eventuella avvikelser.

Flera utmaningar

Höglund förklarar vidare att Swish är en del av den svenska infrastrukturen, och att det därför är oundvikligt att det utnyttjas för kriminella syften.

Han menar att bankerna har bra förutsättningar för att monitorera Swish, men att det inte alltid är helt enkelt.

– En utmaning för bankerna är att de inte kan dela information sinsemellan på grund av regler om banksekretess.

Åtta miljoner användare

De gängkriminella använder Swish för att bland annat flytta över pengar från utländska konton.

I augusti månad genomfördes totalt 85 miljoner betalningar, och Swish har 8 miljoner privatanvändare.

Under månaden har så mycket som drygt 44 miljarder kronor swishats.

Ägs av bankerna

Tillsammans äger Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna Getswish.

– Varje bank ansvarar själva för att utforma erbjudanden, villkor och eventuella avgifter för tjänsten till sina kunder, framhåller Swish.

Under den senaste veckan har allt mer ljus riktats mot de gängkriminellas ekonomi, och regeringen vill se hela samhället i en riktad insats mot brottsligheten.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


JUST NU: Hotar att dra sig ur – kalldusch för Putin

2025 07 16

En ryskledd försvarsorganisation kan snart bli en medlem fattigare.

En ryskledd militärallians kan snart bli mindre till antalet.

På onsdagen kommer besked om att Armenien hotar att dra sig ur CSTO – Collective Security Treaty Organization, eller Fördragsorganisationen för kollektiv säkerhet på svenska.

Hotet kommer direkt från Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Hotar dra sig ur

Armeniens medlemskap i organisationen är för närvarande fruset.

Det är mer sannolikt att Armenien lämnar CSTO helt och hållet än att landet återupptar sitt medlemskap i organisationen, menar Pashinyan.

– Det är mer sannolikt att vi kommer att dra oss ur CSTO än att vi återgår till att vara medlem i denna organisation, säger han.

Zakharova missnöjd

Tidigare sade Pashinyan att Jerevan hade fryst deltagandet i CSTO:s arbete, eftersom det påstods skapa hot mot republikens suveränitet.

Det ryska utrikesministeriets taleskvinna Maria Zakharova säger att detta steg inte ökar säkerheten i republiken, och att det kommer att ta tid innan Jerevan återgår till fullvärdigt arbete i organisationen.

Pashinyan menar att försvarsblocket inte har stöttat Armenien tillräckligt.

Läs mer: Larm från Ryssland – 28 procent av en hel bransch kan gå under

Det är CSTO

Fördragsorganisationen för kollektiv säkerhet är en ryskledd militärallians som består av före detta sovjetrepubliker.

Ett avtal om kollektiv säkerhet skrevs av sex före detta sovjetrepubliker 1992 och 2002 bildades organisationen.

Som Nato

Samarbetet innebär bland annat rysk vapenexport till de andra medlemmarna och gemensamma övningar.

– Organisationen ses som en motsvarighet till Nato med ömsesidiga försvarsförpliktelser, förklarar Utrikespolitiska institutet.

– Förutom Ryssland är Armenien, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan medlemmar (Azerbajdzjan, Georgien och Uzbekistan är före detta medlemmar).

Läs mer: Putin har fått tungt besked – direkt från toppminister

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


TERRORGRUPP HÄVDAR: Bakom mordet på ukrainsk underrättelseofficer

2025 07 16

Mordet på den ukrainska underrättelseofficern Ivan Voronych i Kyiv erkänns av en extremistgrupp.

Den högerextrema gruppen The Base, med rötter i USA, har via sin ukrainska gren White Phoenix tagit på sig ansvaret för mordet på den ukrainska säkerhetstjänsten SBU:s överste Ivan Voronych.

Det uppmärksammade dådet skedde i Holosiivskyi-distriktet i Kyiv, där Voronych sköts ihjäl på öppen gata för snart en vecka sedan.

– Vi hyllar våra kamrater för den lyckade operationen, stod det i ett uttalande som publicerades på White Phoenix Telegram-kanal, som flera antiterror-experter bedömer som trovärdigt, enligt The Guardian.

– Skjutningen av SBU-översten är inte slutet, utan bara början, fortsätter de.

Voronych är den högst rankade SBU-officeren som hittills fallit offer för ett riktat mord i huvudstaden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

SBU: Ryska agenter låg bakom dådet

Den ukrainska säkerhetstjänsten uppgav kort efter mordet att de två misstänkta gärningspersonerna – en man och en kvinna, hade kopplingar till den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Duon ska ha fått order om att kartlägga Voronychs rörelser och senare fått tillgång till ett vapengömställe med en pistol försedd med ljuddämpare.

– De eliminerades i en specialinsats kort efter mordet, bekräftade SBU i en video som släpptes tre dagar efter dådet, rapporterar Kyiv Independent.

Terrornätverk med ryska kopplingar

The Base grundades 2018 av amerikanen Rinaldo Nazzaro, tidigare anställd av Pentagon. Gruppen är idag klassad som en terroristorganisation av bland andra USA, Storbritannien och Australien.

Sedan 2019 lever Nazzaro i Ryssland och misstänks av västliga underrättelsetjänster ha kopplingar till rysk underrättelseverksamhet – något han själv förnekar.

Organisationen använder krypterade appar och propaganda för att rekrytera globalt. Enligt uppgifter erbjuder dess ukrainska gren finansiell ersättning för attentat mot individer och kritisk infrastruktur.

Foto: T. Def

Text: Redaktionen