Allvarlig anklagelse mot Sveriges storbanker

2023 10 02

I samband med den senaste tidens våldsvåg i Sverige har stor uppmärksamhet riktats mot gängkriminaliteten.

Under de senaste dagarna har den ekonomiska sidan av brottsligheten fått blickar på sig.

Kronofogden larmar nu om att gängkriminella använder sig av Swish för att undvika att få sina tillgångar beslagtagna.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Pekar ut storbanker

Swish ser problematiken och betaltjänsten kan snart hamna under Finansinspektionens tillsyn.

– Det ställer högre krav på oss som organisation där vi behöver bygga upp bolaget med fler kontrollfunktioner, säger Swish vd Urban Höglund till DN.

I dagsläget är det dock inte Finansinspektionen som har det ansvaret, utan det är de ägande storbankerna som har tillsynsansvar och ska rapportera in eventuella avvikelser.

Flera utmaningar

Höglund förklarar vidare att Swish är en del av den svenska infrastrukturen, och att det därför är oundvikligt att det utnyttjas för kriminella syften.

Han menar att bankerna har bra förutsättningar för att monitorera Swish, men att det inte alltid är helt enkelt.

– En utmaning för bankerna är att de inte kan dela information sinsemellan på grund av regler om banksekretess.

Åtta miljoner användare

De gängkriminella använder Swish för att bland annat flytta över pengar från utländska konton.

I augusti månad genomfördes totalt 85 miljoner betalningar, och Swish har 8 miljoner privatanvändare.

Under månaden har så mycket som drygt 44 miljarder kronor swishats.

Ägs av bankerna

Tillsammans äger Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB samt Swedbank och Sparbankerna Getswish.

– Varje bank ansvarar själva för att utforma erbjudanden, villkor och eventuella avgifter för tjänsten till sina kunder, framhåller Swish.

Under den senaste veckan har allt mer ljus riktats mot de gängkriminellas ekonomi, och regeringen vill se hela samhället i en riktad insats mot brottsligheten.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen