Allierad slår till mot Ryssland för första gången

2026 05 19

Det handlar om Kirgizistan, som är en nära allierad till Ryssland.

Landet är medlem i den ryskledda militäralliansen ODKB och har en rysk militärbas på sitt territorium. Dessutom har Kirgizistan flera ekonomiska samarbeten med Ryssland.

Efter den ryska invasionen av Ukraina har dock relationen till Moskva blivit mer ansträngd. Kirgizistan har undvikit att utrycka stöd för kriget i ett försök att balansera relationen med väst.

Nu tar landet ytterligare ett kliv i västlig riktning.

Kirgizistan stänger ner 50 företag som kopplas till Ryssland. Företagen anklagas för sanktionsbrott och för att hjälpa Ryssland att kringgå internationella restriktioner, rapporterar Reuters.

”Västerländska partners intresse”

Det är första gången som Kirgizistan agerar mot ryskkopplade företag, uppger den ukrainska nyhetsbyrån United24Media.

– I ett officiellt uttalande uppger kirgiziska myndigheter att åtgärderna infördes för att skydda landets ekonomi från risken för sekundära sanktioner, framhåller nyhetsbyrån.

Vidare uppges det att flera av åtgärderna har godkänts "i västerländska partners intresse" för att förhindra brott mot sanktionerna.

LÄS MER: Rysk minister säger emot Putin helt öppet

Påtryckningar från EU

Beskedet från Kirgizistan kommer efter intensiva påtryckningar från EU.

I unionens 20:e sanktionspaket mot Ryssland aktiverades för första gången en särskild mekanism för att motverka att tredjeland exporterar europeiska varor till Ryssland. Det syftar bland annat till att stoppa export av verktygsmaskiner och telekommunikationsutrustning som den ryska militärindustrin använder för tillverkning av drönare och robotar. 

– Dessa högriskprodukter gör det möjligt för Ryssland att fortsätta sin olagliga militära aggression mot Ukraina och upprätthålla sin förmåga att föra krig, framhåller EU-kommissionen i ett uttalande.  

LÄS OCKSÅ: Stor kris i Ryssland – får inte plats längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

USA ställer jättekrav på Danmark

2026 05 19

Samtidigt fortsätter Vita huset att ställa stenhårda krav på Danmark, som ansvarar för öns utrikespolitik, säkerhet och försvar.

Kraven ska ha framförts i förhandlingar mellan företrädare från USA, Danmark och Grönland, rapporterar New York Times med hänvisning till källor med insyn.

Enligt uppgifterna kräver USA ett betydligt större inflytande över beslutsfattandet på Grönland. Bland annat vill Trumpadministrationen bestämma över öns ekonomi. Vita huset kräver vetorätt över samtliga stora investeringar.

Syftet ska vara att hindra konkurrenter som Ryssland och Kina från att etablera sig på Grönland.

Men motståndet är omfattande.

– Grönländare och danskar motsätter sig starkt detta, rapporterar New York Times.

Militär närvaro för alltid

I samtalen har USA också krävt ett landets militära närvaro på Grönland ska säkras på lång sikt. Trumpadministrationen vill att amerikanska trupper ska kunna stanna kvar på Grönland på obestämd tid, även om ön skulle bli självständig.

– Idén är i grunden en evighetsklausul. Grönlänningarna gillar den inte, rapporterar tidningen.

Den amerikanska sidan ska avslutningsvis ha velat diskutera ett samarbete med Grönland kring naturresurser. USA är intresserat av olja, uran och sällsynta jordartsmetaller som finns begravda under öns istäcke.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump-lögn avslöjad på video 

Röda linjer finns kvar

Under måndagen har Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och utrikesminister Múte B. Egede deltagit i samtal med Jeff Landry, USA:s sändebud för Grönland, samt USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery.

Efter mötet säger Múte B. Egede att Grönlands ”röda linjer” ligger fast, rapporterar TV2.

– Vår utgångspunkt har inte förändrats. Amerikanernas utgångspunkt har inte heller förändrats, säger han enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen