18 mars 2026

Allierad dumpar Ryssland – slänger ut Putins soldater

2024 05 10

Ryska soldater tvingas dra sig tillbaka från sina positioner längs Armeniens gränser.

Det bekräftar Armeniens regeringen i ett officiellt uttalande.

– En överenskommelse har nått om att tillbaka ryska gränsvakter från regionerna Tavush, Syunik, Vyats Dzor, Gegharkunik och Ararat, uppger en talesperson för regeringen, enligt Politico.

Kreml har även bekräftat uppgifterna.

– Avtalet markerar den betydande spricka som uppstått mellan de tidigare allierade, rapporterar Politico.

Relationen mellan Ryssland och den före detta sovjetrepubliken har nått historiska bottennivåer de senaste åren. 

Den  ryskledda militäralliansen CSTO, där Armenien var medlem, vägrade ingripa när Azerbajdzjan inledde en offensiv mot landet under hösten 2022.

Presidenten dundrar mot Ryssland

Armeniens president Nikol Pashinyan har även riktat skarp kritik mot ryska fredsbevarande styrkor som var utplacerade i utbrytarregionen Nagorno-Karabach när Azerbajdzjan gick till attack i september 2023. Pasjinjan anser att Ryssland ”vägrade att ingripa” i konflikten och därmed legitimerade den azerbajdzjanska attacken. 

Regionen, som har styrts av armeniska separatistgrupper i över 30 år, har numera införlivats i den azerbajdzjanska staten. Uppemot 100 000  etniska armenier uppges ha flytt från Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans blixtoffensiv.

Nikol Pasjinjan anklagar Azerbajdzjan för etnisk rensning.

– Utvandringen av armenier från Nagorno-Karabach fortsätter. Vår analys visar att det under de kommande dagarna inte kommer att finnas några armenier i Nagorno-Karabach. Detta är en handling av etnisk rensning som vi länge har varnat det internationella samfundet för, sa han i slutet av september.

Vänder sig till väst

Incidenten har fått Armenien att avsluta landets långvariga samarbete med den Ryska federationen. I onsdags meddelade landets utrikesminister att Armenien inte längre kommer bidra ekonomiskt till CSTO. Armenien har sedan tidigare pausat sitt medlemskap i militärblocket, som förutom Ryssland omfattar Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan.

Efter att ha lämnat det ryskledda samarbetet har Armenien vänt sig mot väst. Landet har hållit militärövningar med USA och antytt att man kommer att ansöka om medlemskap i EU.

– Vi är i en sits där vi har problem med våra grannar. Vi måste bjuda in andra som kan skydda oss, sa president Nikol Pasjinjan till Politico förra året.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen


08 april 26

Nya regler för din router – gäller från 11 september

2026 09 02

Din router kan vara hackad av Rysslands militära underrättelsetjänst (GRU).

Det har Finlands motsvarighet till Säpo, Skyddspolisen, varnat för.

Enligt myndigheten har ryska hackare utnyttjat dåligt skyddade routrar i vanliga bostäder runt om i Europa. I korthet innebär det att många med en router för hemmabruk kan ha främjat ryskt cyberspionage, utan att veta om det.

– Kapade nätverksenheter har kunnat användas som en del av en så kallad operativ skyddsinfrastruktur, som både möjliggör att cyberspionagetrafik maskeras som vanlig nätverkstrafik och försvårar upptäckt, indentifiering och spårning av aktören, framhåller Skyddspolisen i ett uttalande.

Nya regler införs

Nu agerar EU.

Unionens nya lagstiftning Cyber Resilience Act (CRA) träder i kraft den 11 september och innebär betydligt hårdare krav på tillverkare av uppkopplade produkter, som routrar, datorer och mobiltelefoner.

Om en sårbarhet identifieras ska tillverkaren lämna en första varning inom 24 timmar och en fullständig anmälan inom 72 timmar, uppger EU-kommissionen.

För aktivt utnyttjade sårbarheter ska en slutgiltig rapport lämnas senast 14 dagar efter att en korrigerande åtgärd har vidtagits.

Tillverkarna ska också informera användare som påverkas av problemet. Vid behov ska användare även informeras om vilka åtgärder som de behöver vidta för att minska riskerna och konsekvenserna av den upptäcka sårbarheten.  

ANDRA LÄSER: Turkiet vill öppna Ukrainakorridor – i samtal med Kreml och Kyiv

Alla påverkas

Konsumenter i hela Sverige påverkas av den nya lagstiftningen.

– Förordningen gäller för alla produkter med digitala komponenter, både hårdvara och mjukvara, samt för produkternas hela livscykel. Med andra ord omfattas både tillverkare, importörer och distributörer som vill agera på EU:s inre marknad, rapporterar Svenska Institutet för Standarder, SiS.

LÄS OCKSÅ: En av fyra bilister gör fel vid däckbyte 

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen