Allierad dumpar Ryssland – slänger ut Putins soldater

2024 05 10

Ryska soldater tvingas dra sig tillbaka från sina positioner längs Armeniens gränser.

Det bekräftar Armeniens regeringen i ett officiellt uttalande.

– En överenskommelse har nått om att tillbaka ryska gränsvakter från regionerna Tavush, Syunik, Vyats Dzor, Gegharkunik och Ararat, uppger en talesperson för regeringen, enligt Politico.

Kreml har även bekräftat uppgifterna.

– Avtalet markerar den betydande spricka som uppstått mellan de tidigare allierade, rapporterar Politico.

Relationen mellan Ryssland och den före detta sovjetrepubliken har nått historiska bottennivåer de senaste åren.

Den ryskledda militäralliansen CSTO, där Armenien var medlem, vägrade ingripa när Azerbajdzjan inledde en offensiv mot landet under hösten 2022.

Presidenten dundrar mot Ryssland

Armeniens president Nikol Pashinyan har även riktat skarp kritik mot ryska fredsbevarande styrkor som var utplacerade i utbrytarregionen Nagorno-Karabach när Azerbajdzjan gick till attack i september 2023. Pasjinjan anser att Ryssland ”vägrade att ingripa” i konflikten och därmed legitimerade den azerbajdzjanska attacken.

Regionen, som har styrts av armeniska separatistgrupper i över 30 år, har numera införlivats i den azerbajdzjanska staten. Uppemot 100 000 etniska armenier uppges ha flytt från Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans blixtoffensiv.

Nikol Pasjinjan anklagar Azerbajdzjan för etnisk rensning.

– Utvandringen av armenier från Nagorno-Karabach fortsätter. Vår analys visar att det under de kommande dagarna inte kommer att finnas några armenier i Nagorno-Karabach. Detta är en handling av etnisk rensning som vi länge har varnat det internationella samfundet för, sa han i slutet av september.

Vänder sig till väst

Incidenten har fått Armenien att avsluta landets långvariga samarbete med den Ryska federationen. I onsdags meddelade landets utrikesminister att Armenien inte längre kommer bidra ekonomiskt till CSTO. Armenien har sedan tidigare pausat sitt medlemskap i militärblocket, som förutom Ryssland omfattar Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan.

Efter att ha lämnat det ryskledda samarbetet har Armenien vänt sig mot väst. Landet har hållit militärövningar med USA och antytt att man kommer att ansöka om medlemskap i EU.

– Vi är i en sits där vi har problem med våra grannar. Vi måste bjuda in andra som kan skydda oss, sa president Nikol Pasjinjan till Politico förra året.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito.

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv.

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen