18 mars 2026

Allierad dumpar Ryssland – slänger ut Putins soldater

2024 05 10

Ryska soldater tvingas dra sig tillbaka från sina positioner längs Armeniens gränser.

Det bekräftar Armeniens regeringen i ett officiellt uttalande.

– En överenskommelse har nått om att tillbaka ryska gränsvakter från regionerna Tavush, Syunik, Vyats Dzor, Gegharkunik och Ararat, uppger en talesperson för regeringen, enligt Politico.

Kreml har även bekräftat uppgifterna.

– Avtalet markerar den betydande spricka som uppstått mellan de tidigare allierade, rapporterar Politico.

Relationen mellan Ryssland och den före detta sovjetrepubliken har nått historiska bottennivåer de senaste åren. 

Den  ryskledda militäralliansen CSTO, där Armenien var medlem, vägrade ingripa när Azerbajdzjan inledde en offensiv mot landet under hösten 2022.

Presidenten dundrar mot Ryssland

Armeniens president Nikol Pashinyan har även riktat skarp kritik mot ryska fredsbevarande styrkor som var utplacerade i utbrytarregionen Nagorno-Karabach när Azerbajdzjan gick till attack i september 2023. Pasjinjan anser att Ryssland ”vägrade att ingripa” i konflikten och därmed legitimerade den azerbajdzjanska attacken. 

Regionen, som har styrts av armeniska separatistgrupper i över 30 år, har numera införlivats i den azerbajdzjanska staten. Uppemot 100 000  etniska armenier uppges ha flytt från Nagorno-Karabach efter Azerbajdzjans blixtoffensiv.

Nikol Pasjinjan anklagar Azerbajdzjan för etnisk rensning.

– Utvandringen av armenier från Nagorno-Karabach fortsätter. Vår analys visar att det under de kommande dagarna inte kommer att finnas några armenier i Nagorno-Karabach. Detta är en handling av etnisk rensning som vi länge har varnat det internationella samfundet för, sa han i slutet av september.

Vänder sig till väst

Incidenten har fått Armenien att avsluta landets långvariga samarbete med den Ryska federationen. I onsdags meddelade landets utrikesminister att Armenien inte längre kommer bidra ekonomiskt till CSTO. Armenien har sedan tidigare pausat sitt medlemskap i militärblocket, som förutom Ryssland omfattar Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan.

Efter att ha lämnat det ryskledda samarbetet har Armenien vänt sig mot väst. Landet har hållit militärövningar med USA och antytt att man kommer att ansöka om medlemskap i EU.

– Vi är i en sits där vi har problem med våra grannar. Vi måste bjuda in andra som kan skydda oss, sa president Nikol Pasjinjan till Politico förra året.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen