Alla poliser i Oslo beväpnar sig

2024 04 06

Det råder oro i Norge i samband med allvarliga hot.

Tidigt på lördagseftermiddagen kommer uppgifter från Norge om att samtliga poliser i huvudstaden Oslo nu beväpnar sig.

Detta efter att hot har riktats mot muslimska trossamfund i staden.

Den norska polisen, som vanligtvis inte bär vapen, förbereder sig på att behöva agera.

Det rapporterar den norska tidningen VG.

Utreder hoten

Polisen kan bekräfta hoten och meddelar att man just nu arbetar med att utreda saken.

Det är oklart exakt vad det är för slags hot.

– Oslo polisdistrikt känner till de hot som finns listade på en öppen hemsida. Vi arbetar med att utreda hoten, framhåller polisen.

Löpande kontakt

De förtydligar även att löpande kontakt förs med den norska säkerhetstjänsten PST.

Norsk polis brukar endast vara beväpnad på uppmaning från högre befattning.

Det gäller i olika situationer då man bedömer att det finns tillräcklig anledning, vilket inte hör till vanligheterna.

Det är oklart hur konkreta hoten mot de muslimska trossamfunden är, men den norska polisen gör sig redo på olika sätt.

Det finns än så länge inga uppgifter om att någon har skadats eller om att någonting har skett i Norge, utan det tycks just nu röra sig om hot som har uttryckts på någon slags webbsida.

Hektiska dagar

Hoten mot muslimska trossamfund i Oslo kommer bara dagar efter att bombhot riktades mot stortinget.

Det var i onsdags som en stor insats pågick i samband med hotet, och flera resurser från den norska polisen sammankallades för att säkra området.

Man upprättade avspärrningar, stängde ingångar och stoppade trafiken i området, men insatsen avslutades sedan inget konkret hot kunde observeras.

– Vi har inga indikationer på att det är farligt att vistas inne i stortinget, framhöll stortingets förvaltning enligt SVT.

Olika hot

Det ska enligt uppgifter ha rört sig om två hot, varav ett av dem skickades via e-post.

Händelsen utreds av polisen, men det är mycket oklart vem som stod för hoten och av vilken anledning.

Foto: M. Oetelaar

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen