Alla poliser i Oslo beväpnar sig

2024 04 06

Tidigt på lördagseftermiddagen kommer uppgifter från Norge om att samtliga poliser i huvudstaden Oslo nu beväpnar sig.

Detta efter att hot har riktats mot muslimska trossamfund i staden.

Den norska polisen, som vanligtvis inte bär vapen, förbereder sig på att behöva agera.

Det rapporterar den norska tidningen VG.

Utreder hoten

Polisen kan bekräfta hoten och meddelar att man just nu arbetar med att utreda saken.

Det är oklart exakt vad det är för slags hot.

– Oslo polisdistrikt känner till de hot som finns listade på en öppen hemsida. Vi arbetar med att utreda hoten, framhåller polisen.

Löpande kontakt

De förtydligar även att löpande kontakt förs med den norska säkerhetstjänsten PST.

Norsk polis brukar endast vara beväpnad på uppmaning från högre befattning.

Det gäller i olika situationer då man bedömer att det finns tillräcklig anledning, vilket inte hör till vanligheterna.

Det är oklart hur konkreta hoten mot de muslimska trossamfunden är, men den norska polisen gör sig redo på olika sätt.

Det finns än så länge inga uppgifter om att någon har skadats eller om att någonting har skett i Norge, utan det tycks just nu röra sig om hot som har uttryckts på någon slags webbsida.

Hektiska dagar

Hoten mot muslimska trossamfund i Oslo kommer bara dagar efter att bombhot riktades mot stortinget.

Det var i onsdags som en stor insats pågick i samband med hotet, och flera resurser från den norska polisen sammankallades för att säkra området.

Man upprättade avspärrningar, stängde ingångar och stoppade trafiken i området, men insatsen avslutades sedan inget konkret hot kunde observeras.

– Vi har inga indikationer på att det är farligt att vistas inne i stortinget, framhöll stortingets förvaltning enligt SVT.

Olika hot

Det ska enligt uppgifter ha rört sig om två hot, varav ett av dem skickades via e-post.

Händelsen utreds av polisen, men det är mycket oklart vem som stod för hoten och av vilken anledning.

Foto: M. Oetelaar

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen