Alla pensionärer får inte sänkt skatt – de omfattas inte

2024 09 20

I budgeten ingår stora satsningar på skattesänkningar.

Regeringen och SD sänker skatten med 27 miljarder kronor, bland annat förstärks jobbskatteavdraget och marginalskatten för höginkomsttagare sänks från 55 till 52 procent.

1 400 kronor för pensionärer

Pensionärer kommer också få behålla mer i plånboken, enligt Tidöpartierna.

Regeringen och SD går fram med en skattesänkning för pensionärer som ska motsvara förstärkningen av jobbskatteavdraget.

Det innebär att skatten för pensionärer i genomsnitt sänks med 1 400 kronor per år, enligt regeringens beräkningar.

Alla pensionärer får inte sänkt skatt

Alla pensionärer kommer dock inte kunna ta del av sänkningen, uppger Pensionärernas riksorganisation (PRO).

– Någon skattesänkning för pensionärer rör det sig inte om, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Lindestam påpekar att många inte omfattas av skattesänkningen.

– Det finns yngre pensionärer som inte omfattas av förslaget, till exempel personer som väljer att gå i pension vid 62 eller 64 års ålder. Dessa personer är pensionärer, men de får ingen sänkt skatt, säger hon och tillägger:

– Detsamma gäller personer med sjukersättning, förtidspension som det hette tidigare. Personer som varken arbetar eller som fyllt 66 betalar många tusenlappar mer i skatt än andra. De unga pensionärerna är helt bortglömda i regeringens skattepolitik. 

”Känns inte bra”

I höstbudgeten satsar regeringen 3,4 miljarder kronor på förstärkt högkostnadsskydd för tandvård för seniorer över 67 år.

– Seniorers tandhälsa ska inte behöva vara en plånboksfråga, sade Linda Lindberg, gruppledare för Sverigedemokraterna, när förslaget presenterades.

PRO välkomnar tandvårdsreformen, men är kritiska till att åldersgränsen för fri tandvård samtidigt sänks från 23 år till 19 år.

– Det känns inte bra att bättre tandvård för pensionärer finansieras med att åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården sänks. Det betyder att våra barnbarn får sämre villkor. Vi vill inte att äldres rättigheter ställs mot yngres. Alla ska ha rätt till en god tandhälsa, säger Åsa Lindestam.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen