Alla husägare i Sverige kallas in till krismöte

2024 10 01

Villaägarnas Riksförbund kallar in hela Sverige till ett krismöte.

Utöver föreningens 230 000 medlemshushåll uppmanas även samtliga förtroendevalda och icke-medlemmar att sluta upp.

Förbundet kallar mötet en “kraftsamling mot orimliga energipriser”.

– Det har blivit dags att slå näven i bordet, konstaterar Villaägarna i ett officiellt pressutskick.

Måttet rågat: "Oacceptabelt"

Enligt Villaägarna “är någonting fel i Sveriges energimarknad”. Man menar att det tas snedvridna beslut i regeringen och att EU-direktiv gör husägare till “ständiga förlorare”.

Nu är måttet rågat för förbundet.

– Det är oacceptabelt att småhusägare får bära den stora kostnaden för Sveriges illa planerade elsystem, men där är vi nu, framhåller Villaägarna.

Enligt en bedömning från organisationen kan Sveriges husägare ha dubbelt så dyra energikostnader 2030, med hänvisning till ökad efterfrågan på el och stora industrisatsningar i kombination med en ny prissättningsmodell från EU.

Ny metod om en månad

Kallelsen till det nationella krismötet kommer i samma veva som det att Svenska Kraftnäts nya metod för ökad elöverföring börjar gälla om några veckor.

En metod som bland annat ska göra elnätet mer effektivt, men som kritiseras av analytiker som förutspår ett dyrare snittpris på el i hela landet.

– Till att börja med så kommer elen mest troligt att bli dyrare i större delen av Sverige. Priset sätts utifrån utbud och efterfrågan på el på elmarknaden, på samma som till exempel matpriser eller priset på bostäder. Våra tester visar att elområde 1‑3 sannolikt får högre elpriser, medan elområde 4 får lägre, skriver Svenska Kraftnät på sin hemsida.

LÄS MER: Nya regler om en månad – alla hushåll lär få betala mer

Digitalt nationellt möte

Villaägarnas Riksförbunds kraftsamlingsmöte sker digitalt den 2 oktober via Teams.

Medlemmar har redan bjudits in – som uppmanas att även bjuda in vänner och bekanta.

Enligt förbundet är intresset stort.

– Det är inget snack om att folket har fått nog av Sveriges skeva energimarknad där hushållen står som ständiga förlorare. Småhusägare drabbas hårt och letar nu efter sätt att påverka och ta makt över sin energiräkning. Där har vi på Villaägarna ett ansvar att samla och leda, säger Cecilia Reuter, förbundsordförande, i en kommentar och tillägger:

– Hushållen förtjänar rimliga och förutsägbara energikostnader.

Villaägarna understryker att kraftsamlingen är ett startskott på en längre riktning där man tänker ställa krav på makthavare och förändra energimarknaden “så att småhusägare inte längre ska behöva betala den stora kostnaden för sprickan i systemet”.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen