Alla husägare i Sverige kallas in till krismöte

2024 10 01

Villaägarnas Riksförbund kallar in hela Sverige till ett krismöte.

Utöver föreningens 230 000 medlemshushåll uppmanas även samtliga förtroendevalda och icke-medlemmar att sluta upp.

Förbundet kallar mötet en “kraftsamling mot orimliga energipriser”.

– Det har blivit dags att slå näven i bordet, konstaterar Villaägarna i ett officiellt pressutskick.

Måttet rågat: "Oacceptabelt"

Enligt Villaägarna “är någonting fel i Sveriges energimarknad”. Man menar att det tas snedvridna beslut i regeringen och att EU-direktiv gör husägare till “ständiga förlorare”.

Nu är måttet rågat för förbundet.

– Det är oacceptabelt att småhusägare får bära den stora kostnaden för Sveriges illa planerade elsystem, men där är vi nu, framhåller Villaägarna.

Enligt en bedömning från organisationen kan Sveriges husägare ha dubbelt så dyra energikostnader 2030, med hänvisning till ökad efterfrågan på el och stora industrisatsningar i kombination med en ny prissättningsmodell från EU.

Ny metod om en månad

Kallelsen till det nationella krismötet kommer i samma veva som det att Svenska Kraftnäts nya metod för ökad elöverföring börjar gälla om några veckor.

En metod som bland annat ska göra elnätet mer effektivt, men som kritiseras av analytiker som förutspår ett dyrare snittpris på el i hela landet.

– Till att börja med så kommer elen mest troligt att bli dyrare i större delen av Sverige. Priset sätts utifrån utbud och efterfrågan på el på elmarknaden, på samma som till exempel matpriser eller priset på bostäder. Våra tester visar att elområde 1‑3 sannolikt får högre elpriser, medan elområde 4 får lägre, skriver Svenska Kraftnät på sin hemsida.

LÄS MER: Nya regler om en månad – alla hushåll lär få betala mer

Digitalt nationellt möte

Villaägarnas Riksförbunds kraftsamlingsmöte sker digitalt den 2 oktober via Teams.

Medlemmar har redan bjudits in – som uppmanas att även bjuda in vänner och bekanta.

Enligt förbundet är intresset stort.

– Det är inget snack om att folket har fått nog av Sveriges skeva energimarknad där hushållen står som ständiga förlorare. Småhusägare drabbas hårt och letar nu efter sätt att påverka och ta makt över sin energiräkning. Där har vi på Villaägarna ett ansvar att samla och leda, säger Cecilia Reuter, förbundsordförande, i en kommentar och tillägger:

– Hushållen förtjänar rimliga och förutsägbara energikostnader.

Villaägarna understryker att kraftsamlingen är ett startskott på en längre riktning där man tänker ställa krav på makthavare och förändra energimarknaden “så att småhusägare inte längre ska behöva betala den stora kostnaden för sprickan i systemet”.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen