Alla EU-ledare ställer samma krav – förutom Orban

2025 08 12

EU-ländernas ledare ställer krav inför det kommande mötet mellan Trump och Putin.

Tidigt på tisdagsmorgonen kommer ett tydligt meddelande från EU.

Ledarna för 26 av 27 EU-länder ställer krav på att Ukrainas framtid bör bestämmas av det ukrainska folket.

Det finns bara en EU-ledare som inte skrivit under, Ungerns premiärminister Viktor Orban.

EU:s krav

EU-ledarna meddelar att de “välkomnar president Trumps insatser för att få ett slut på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och uppnå en rättvis och varaktig fred och säkerhet för Ukraina”.

– En rättvis och varaktig fred som skapar stabilitet och säkerhet måste respektera internationell rätt, inklusive principerna om självständighet, suveränitet, territoriell integritet och att internationella gränser inte får ändras med våld, menas det.

Inte Ungern

EU-ledarna skriver att Ukrainas folk måste ha friheten att bestämma över sin framtid.

– Vägen till fred i Ukraina kan inte beslutas utan Ukraina. Meningsfulla förhandlingar kan endast äga rum i samband med ett eldupphör eller en minskning av fientligheterna.

Mot slutet av meddelandet framgår dock ett tydligt undantag från underskrifterna:

– Ungern ansluter sig inte till detta uttalande.

“Kommer fortsätta”

EU skriver att de i samordning med USA och “andra likasinnade partner”, kommer att fortsätta att ge politiskt, finansiellt, ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd till Ukraina, som “utövar sin inneboende rätt till självförsvar”.

De kommer också att fortsätta att upprätthålla och införa restriktiva åtgärder mot Ryssland.

“Del av garantier”

Europeiska unionen understryker även Ukrainas “rätt att välja sitt eget öde” och kommer att fortsätta att stödja Ukraina på dess väg mot EU-medlemskap.

– Ett Ukraina som kan försvara sig effektivt är en integrerad del av alla framtida säkerhetsgarantier. Europeiska unionen och medlemsstaterna är beredda att ytterligare bidra till säkerhetsgarantier utifrån sina respektive befogenheter och kapaciteter, i enlighet med internationell rätt.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Amerikanska stridsflyg har skickats upp

2025 09 25

USA har tvingats skicka upp stridsflyg nära Alaska.

Under den senaste tiden har Nato-plan skickats upp i Europa på grund av ryska kränkningar av luftrummet.

Nu kommer besked om att även USA har tvingats skicka upp stridsflygplan för att möta och avvisa ryska plan.

På torsdagseftermiddagen meddelar North American Aerospace Defense Command att flyg skickades upp på onsdagen, rapporterar CBS News.

Skickade upp plan

Igår onsdag flög fyra ryska plan i närheten av Alaska.

Norad uppger att två ryska Tu-95 långdistansstrategiska bombplan och två Su-35 stridsflygplan flög i identifieringszonen för Alaskas luftförsvar, som är internationellt luftrum som gränsar till USA:s och Kanadas suveräna luftrum.

Norad svarade genom att skicka ett E-3-flygplan för tidig varning och kontroll, tillsammans med fyra F-16-flygplan och fyra KC-135-tankflygplan, för att ”identifiera och avskärma” de ryska flygplanen i Alaskas identifieringszon.

Inte första gången

Det är inte första gången i år som USA har behövt skicka upp flygplan för att möta ryska plan.

Incidenten på onsdagen innebär att det nu har skett nio gånger bara i år.

Läs mer: Ryskt stridsflyg nedskjutet i Ukraina

“Professionell aktör”

Samtidigt fortsätter Danmark att utreda de många drönarobservationer som har gjorts över landet den senaste veckan.

Det ska i nuläget inte finnas några uppenbara bevis på rysk inblandning, men det rör sig enligt Danmark om “professionella aktörer”, rapporterar BBC.

Litauen ska skjuta ner

Debatten har gått varm gällande huruvida europeiska Natoländer ska börja skjuta ner ryska drönare eller flygplan som kränker deras luftrum.

Litauen har gett armén tillåtelse att skjuta ner drönare som träder in i det baltiska landets luftrum.

– Nu kan vi snabbt reagera på alla sätt, inklusive förstörelse av drönare, säger försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Reuters.

– Våra lagar och förfaranden var inte anpassade till dagens hot... nu kan vi reagera blixtsnabbt.

Läs mer: ”Trump har förstått” – Zelenskyj avslöjar Putins lögn

Foto: Ryuno

Text: Redaktionen

LARMET: 55-åringar kan tvingas gå i pension

2025 09 25

Det ekonomiska läget är alltjämt bekymmersamt.

Nedgången i ekonomin slår i synnerhet hårt mot arbetsmarknaden. I augusti uppgick arbetslösheten till 8,4 procent, enligt statistikmyndigheten SCB.

Den dystra trenden syns hos flera åldersgrupper – exempelvis hos personer i åldrarna 55–64 år, där arbetslösheten ligger på 6,2 procent.

Nu varnar försäkringsbolaget Säkra för att många medelålders svenskar kan tvingas till ofrivillig pension.

Ett tungt besked.

– Arbetslöshet sent i karriären är ett trippelt bakslag. Du förlorar inkomsten här och nu, du riskerar en sämre pension resten av livet och du betalar dessutom högre skatt på pensionen om den tas ut före 67 års ålder”, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Säkra.

”Tusentals kronor varje månad”

Fenomenet ”ofrivillig pension” innebär att äldre tvingas lämna arbetslivet tidigare än de själv vill.

– För många blir pensionen då den enda utvägen för att klara sig ekonomiskt, vilket kan innebära förlorade tusentals kronor varje månad – både i pension och i lön under tiden man är arbetslös och som pensionär, säger Trifa Chireh.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Räkneexempel: Effekter av ofrivillig pension

Exempel 1: En privatanställd tjänsteman med 40 000 kronor i månadslön som blir arbetslös vid 60 års ålder och inte får nytt arbete kan tvingas ta ut pension redan vid 64 år. I så fall blir pensionen 19 800 kronor per månad livet ut, jämfört med 24 200 kronor per månad om personen kunnat arbeta till 65 års ålder. Det blir en skillnad på 4 400 kronor varje månad, för resten av livet.

Exempel 2: En person som är privatanställd tjänsteman med en lön på 40 000 kronor i månaden som blir arbetslös vid 63 års ålder och inte lyckas hitta ett nytt jobb innan 65 år får 21 900 kronor i pension per månad livet ut. Skulle hen i stället arbetat fram till 65 skulle pensionen i stället blivit 24 200 kronor i pension. Det skiljer alltså 2 300 kronor i månaden för resten av livet i detta exempel.

Källa: Säkra

LÄS OCKSÅ: Bara två restauranger kvar – nu går hamburgerkedjan i konkurs

Foto: Z. Delorenzo

Text: Redaktionen