Älgen riskerar att dö ut

2024 01 14

Älgstammen i Sverige minskar kraftigt.

– Älgen kommer med stor sannolikhet att rödlistas framöver.

Det uppger P4 Blekinge.

Älgen som symbol

Älgen ses i dag ofta som en symbol för så väl Sverige som viltet i vårt land.

Älgen har även blivit en symbol för det svenska skogslandskapet och har även skapat en egen turistindustri.

När hösten kommer är älgen särskilt mycket i fokus, detta på grund av älgjakten som sätts i gång över hela landet.

Älgtopp under 80-talet

– Under älgtoppen i början av 1980-talet sköts drygt 150 000 älgar årligen, uppger Svenska Jägareförbundet via sin hemsida.

Sedan dess har älgstammen minskat.

– Sedan dess har stammen minskat. Under jaktsäsongen 2021/2022 sköts 73 232 älgar.

Minskningen av antalet älgar kan leda till allvarliga konsekvenser. I värsta fall riskerar älgen till och med dö att ut.

Därför är det stor sannolikhet att älgen kommer att rödlistas framöver.

Förklaringen

Att rödlista älgen kan vara ett sätt att rädda den från att försvinna.

Att rödlista innebär att älgen i sådana fall märks med att den löper stor risk för att dö ut. Det skapar i sådana fall restriktioner kring jakt av älg.

Men det är inte för att det finns för få älgar i Sverige som älgen riskerar att rödlistas.

Här finns svaret

Att älgen minskar i antal beror på att nedgångstakten är stor.

– Enligt de beräkningar som Artdatabanken har gjort så har älgstammen minskat med nästan trettio procent under de senaste tre älggenerationerna som motsvarar ungefär tjugo år, uppger radion.

Varje år skjuts tusentals älgar under jakten.

– Avskjutningen är ju driven av skogsskador och där kan man ju göra ganska mycket. Man kan ju ha foderskapande åtgärder i skogen till exempel.

Nackdelar med för många älgar

Att älgen skjuts av beror till stor del på de nackdelar som finns med för många älgar.

Då och då skapar älgen problem för skogsbruk och skogsögare, då den kan förstöra i skogen.

Älgen är också en fara för trafikanter.

Foto: Sam Kiefte

Text: Redaktionen

Varning för jordgubbsförsäljare

2026 06 10

Att sälja jordgubbar är ett av Sveriges populäraste sommarjobb för ungdomar.

Men det finns en mörk baksida.

Polisen varnar för att det förekommer svartjobb, penningtvätt och dåliga arbetsvillkor inom jordgubbsbranschen. Unga riskerar därför att bli lurade eller utnyttjade.

I Helsingborg uppmanas ungdomar att vara vaksamma och endast söka sig till seriösa aktörer.

Tillsammans har polisen och Helsingborgs stad gått ut med ett inlägg på sociala medier.

– Det här är ett bra exempel på hur polisen och kommunerna kan arbeta tillsammans mot kriminalitet. För många ungdomar är sommarjobbet det första steget ut i arbetslivet och då ska man inte behöva hamna i tråkigheter som kan ställa till det i framtiden, säger polischef Karim Ottosson i Helsingborg.

Extra kontroller

Polisen i Helsingborg kommer att genomföra kontroller av jordgubbsförsäljare i kommunen.

Syftet är att bidra till sund konkurrens, goda arbetsvillkor och korrekt information om jordgubbarna som säljs.

– Genom att göra kontroller och berätta om dem vill vi uppmärksamma allmänheten på problemen som kommer med oseriösa bärförsäljare. Vi ska alla använda vår konsumentmakt till att gynna försäljare som följer reglerna. Vi vill inte ha kriminell verksamhet på våra gator som utnyttjar ungdomar att jobba under dåliga förhållanden, säger Jonas Berg, säkerhetschef på Helsingborgs stad.

ANDRA LÄSER: Bärjätte i konkurs – veckan före midsommar

Då ska du inte köpa

Inför sommaren 2024 varnade polisen för att jordgubbsförsäljning genererar miljarder kronor till kriminella gäng. Nätverken använder bär- och jordgubbsförsäljning för att tvätta pengar.

Jordbruksverket uppmanar kunder att vara extra uppmärksamma på två saker vid köp av de röda bären:

- Bärkartongerna ska vara märkta med odlarens namn och adress. Kolla gärna så att samma namn och adress finns på den låda som konsumentförpackningarna står i.

- Vid betalning med Swish – kolla så att numret är ett företagsnummer som börjar med 123.

LÄS OCKSÅ: Kraftig åtgärd vid Putins hem

Foto: jhenning

Text: Redaktionen

Inga pengar har kommit in – Lavrov förbannad

2026 06 10

När premiärminister Nikol Pashinyan utropade seger i armeniska valet i söndags var det ett tungt slag för Moskva.

Putinregimen hade hoppats på betydligt större inflytande än de 23 procent som det proryska partiet Starkt Armenien lyckades kamma hem.

Valet markerade ytterligare ett steg närmare EU för Armenien och ett steg längre från det historiskt allierade Ryssland.

Armeniens distansering från Moskva har dock pågått ett tag. Redan 2024 meddelade Pashinyan att landet fryser sitt medlemskap i den Rysslandsledda militäralliansen CSTO. Då slutade man även att bidra till att finansiera organisationen.

Lavrov kräver pengarna

Två år senare konstaterar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Armenien följt sitt besked om att sluta betala räkningarna.

Inga pengar har kommit in. Och det får ministern att gå i taket. Lavrov hotar att aktivera artikeln som berövar Armenien dess rösträtt och som i slutändan kan leda till uteslutning.

– Armenien har legat i skuld till CSTOS:s budget i över två år. En situation som föreskrivs i organisationens stadga, och vi enades idag om att överväga att åberopa den relevanta artikeln, säger han enligt The Moscow Times.

LÄS MER: Rasar mot EU: vill att vi ”begår självmord”

Litar inte på Putin

Skälet till att Armenien frös sitt deltagande i CSTO var att man anser att alliansen misslyckades med att bistå landet när Azerbajdzjan inledde en militär operation i utbrytarregionen Nagorno-Karabach 2023.

Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten. För två år sedan slängde Armenien ut ryska soldater från landets gränser och sprickan har ökat mellan de två allierade.

I samband med att landet närmat sig EU och USA har Kreml å sin sida varnat för “ett nytt Ukraina”.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Rysslands diktator Vladimir Putin i maj, enligt RBC Ukraine.

LÄS MER: Seger för Moskva – Natoland trycker på stoppknappen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen