Älgen riskerar att dö ut

2024 01 14

Älgstammen i Sverige minskar kraftigt.

– Älgen kommer med stor sannolikhet att rödlistas framöver.

Det uppger P4 Blekinge.

Älgen som symbol

Älgen ses i dag ofta som en symbol för så väl Sverige som viltet i vårt land.

Älgen har även blivit en symbol för det svenska skogslandskapet och har även skapat en egen turistindustri.

När hösten kommer är älgen särskilt mycket i fokus, detta på grund av älgjakten som sätts i gång över hela landet.

Älgtopp under 80-talet

– Under älgtoppen i början av 1980-talet sköts drygt 150 000 älgar årligen, uppger Svenska Jägareförbundet via sin hemsida.

Sedan dess har älgstammen minskat.

– Sedan dess har stammen minskat. Under jaktsäsongen 2021/2022 sköts 73 232 älgar.

Minskningen av antalet älgar kan leda till allvarliga konsekvenser. I värsta fall riskerar älgen till och med dö att ut.

Därför är det stor sannolikhet att älgen kommer att rödlistas framöver.

Förklaringen

Att rödlista älgen kan vara ett sätt att rädda den från att försvinna.

Att rödlista innebär att älgen i sådana fall märks med att den löper stor risk för att dö ut. Det skapar i sådana fall restriktioner kring jakt av älg.

Men det är inte för att det finns för få älgar i Sverige som älgen riskerar att rödlistas.

Här finns svaret

Att älgen minskar i antal beror på att nedgångstakten är stor.

– Enligt de beräkningar som Artdatabanken har gjort så har älgstammen minskat med nästan trettio procent under de senaste tre älggenerationerna som motsvarar ungefär tjugo år, uppger radion.

Varje år skjuts tusentals älgar under jakten.

– Avskjutningen är ju driven av skogsskador och där kan man ju göra ganska mycket. Man kan ju ha foderskapande åtgärder i skogen till exempel.

Nackdelar med för många älgar

Att älgen skjuts av beror till stor del på de nackdelar som finns med för många älgar.

Då och då skapar älgen problem för skogsbruk och skogsögare, då den kan förstöra i skogen.  

Älgen är också en fara för trafikanter.

Foto: Sam Kiefte

Text: Redaktionen


Vill införa förbud för kattägare – 50 000 underskrifter

2024 12 14

Kattägare ska förbjudas att hålla sina katter okopplade utanför den egna tomten.

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”  

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan. 

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

  1. Katten får gott om träning
  2. Det hjälper kattens mentala hälsa
  3. Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
  4. Naturen är en stor kattlåda
  5. Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen


SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen