Älg i butik – byggnaden utryms

2023 09 16

Under lördagsförmiddagen har en älg orsakat stor kalabalik i Ljungbyhed i Klippans kommun.

Djuret har sprungit in genom en glasruta till en butik, och i samband med händelsen har polisen larmats till platsen och butiken utrymts på personal och kunder.

– Butiken spärras av och jägare budas till platsen för att avliva älgen på ett säkert sätt. Ingen person kom till fysisk skada i samband med händelsen, framhåller polisen angående händelsen.

400 kilo

Älgen, som väger 400 kilo, har av oklar anledning tagit sig igenom rutan till butiken.

Polisen spärrade av platsen i väntan på att jägaren skulle komma dit.

– Jägaren har avlivat älgen. Den har gått in genom rutan och irrat sig dit av någon anledning, säger polisens presstalesperson Filip Annas till Aftonbladet.

Ingen person ska ha kommit till skada i samband med händelsen.

Älgen ska nu transporteras från butiken.

Största djuren i skogen

Älgen är det största djuret i de svenska skogarna och ses som en symbol för vilddjuren i landet.

– Älgen är de svenska skogarnas största djur. Den är lätt att känna igen tack vare sin storlek och sitt särpräglade utseende. De stora öronen, den rejäla mulen och hakskägget tillsammans med den karakteristiska puckeln vid manken gör den svår att förväxla med andra djur, framhåller Svenska jägareförbundet.

Drabbar jordbruk

Det är ovanligt att älgar på detta sätt tar sig in bland bebyggelse, men djuren kan orsaka stor skada på jordbruket.

– De täta älgstammarna som funnits i Sverige under de senaste tjugo åren har också kostat en hel del i form av skador i skogsbruk, jordbruk och i trafiken. De största kostnaderna drabbar skogsbruket, för älgens bete på träd orsakar bestående skador, vilket sänker virkeskvaliteten och gör det mindre värdefullt vid försäljningen.

Även trafiken

Även i trafiken har älgar stor påverkan.

Varje år sker tusentals trafikolyckor där älgar varit inblandade.

Foto: S. te Kiefte

Text: Redaktionne

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen