Äldre känner sig otrygga – köper vapen

2024 04 20

Äldre köper vapen för att de känner sig otrygga.

Det visar uppgifter som kommer från Tullverket, som nu slår larm om ett förändrat beteende hos våra äldre.

Det är inte så ovanligt att Tullverket hittar vapen när de gör sina kontroller.

Men när en kontrollgrupp nyligen öppnade en stor försändelse från Tyskland så upptäckte de någonting märkligt.

Genomsnittsåldern på de 84 identifierade mottagarna var hela 69 år.

– Det är problematiskt att vi har människor som anser sig så utsatta att de själva måste beväpna sig, säger Stefan Granath, biträdande kontrollchef på Tullverket.

”Ingen leksak”

Den stora försändelsen från Tyskland innehöll ett 80-tal olagliga elchockvapen.

– Ett elchockvapen är ingen leksak. Det är dessutom olagligt att utan tillstånd importera och inneha ett sådant vapen i Sverige, säger Stefan Granath.

Enligt Tullverket så var den gemensamma nämnaren hos beställarna att de känner sig otrygga.

De hade beställt elchockvapen för att kunna försvara sig.

Kampanj i sociala medier

Tullverket uppger att de som beställer vapnen ofta har sett reklam för det i sociala medier.

Då har de valt att beställa elchockvapen trots att det är olagligt.

Antalet beslag av elchockvapen har varierat de senaste åren. Hittills i år har 133 stycken stoppats, jämfört med endast 29 förra året. 2021 var siffran dock 220. Men nu ser det alltså återigen ut att bli en hög siffra.

– Det är svårt att slå fast vad den här ökningen beror på men flera av de som beställt elchockvapnen säger att de sett reklam för dessa vapen i sociala medier, säger Stefan Granath.

Det kan alltså finnas annonskampanjer i sociala medier som ligger bakom ökningen.

Olika förklaringar

Det är alltså en hög medelålder på beställarna i det senaste stora tillslaget. Två män är 84 år gamla. Den yngsta är en 34-årig kvinna. Beställarna finns utspridda över landet.

Tullverket har i sin utredning fått olika förklaringar från beställarna.

– Skydda min hund när vi är ute på promenad, uppger en.

– Jag vill inte skada någon, bara att den som anfaller mig ska sluta och förhoppningsvis avsluta överfallet, säger en annan, enligt Tullverket.

Foto: Huy Phan

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen