JUST NU: Åldersgränserna i pensionssystemet höjs

2022 05 31

Åldersgränserna i pensionssystemet höjs efter beslut i riksdagen.

Från och med 2023 förändras villkoren.

Lägsta tillåtna ålder för att kunna ta ut inkomstgrundad ålderspension höjs från 62 till 63 år.

Klassiska siffran ändras

Även garantipensionen påverkas.

Från och med nästa år behöver man vara 66 år för att kunna ta ut garantipensionen, få bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd.

Tidigare har lägsta tillåtna ålder varit 65 år.

Motiverar beslutet

– Åldersgränserna ska knytas till den så kallade riktåldern för pension som ska börja användas 2026. Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Partierna i pensionsgruppen, Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna, ligger bakom förslaget som röstades igenom i dag. 

Rasar mot beslutet

Vänsterpartiet vänder sig emot förslaget.

– Höj pensionen istället för pensionsåldern, kommenterar V-ledaren Nooshi Dadgostar i Aftonbladet.

– Att knyta pensionsåldern till medellivslängden kan verka logiskt, men en högre medellivslängd behöver inte betyda att vi kan arbeta längre. Att vi lever längre betyder inte nödvändigtvis att våra ryggar och knän håller längre eller att vi klarar av en ständigt ökande stress och press, skriver hon tillsammans med Ida Gabrielsson,socialförsäkringspolitisk talesperson Vänsterpartiet.

Rejäl höjning

Vänsterpartiet föreslår att inkomstpensionerna höjs med 13,4 procent, vilket enligt V i genomsnitt ger nästan 2 000 kronor mer i månaden.

Vänsterpartiet pratar inte bara, vi agerar. Vi har redan sett till att den största höjningen av grundskyddet någonsin ligger på riksdagens bord. Nästa steg bör vara att höja inkomstpensionerna för alla, betonar Nooshi Dadgostar och Ida Gabrielsson.

Foto: A. Blăjan

Text: Redaktionen


JUST NU: Trafikverket varnar – 3 000 kronor i böter om du blir påkommen

2025 07 14

Trafikverket har fått nog.

Ett livsfarligt problembeteende växer kraftigt.

Antalet incidenter med spårspring, det vill säga när folk olagligt korsar tågspår, har ökat med 50 procent på ett år.

Under 2024 rapporterades 20 148 obehöriga spåröverträdelser över hela landet, rapporterar TV4.

Nu har Trafikverket tröttnat och går ut med varning till allmänheten. 

Två meter höga stängsel har satts upp vid vissa spår. Men det är svårt att bygga bort incidenterna.

Istället måste beteende tförändras.

– Respektera järnvägen och sluta med spårspring. Var ute i god tid så du slipper stressa och använd de övergångar som är avsedda för att korsa spåren, säger Kimmo Luokka från Trafikverket till tv-kanalen.

3 000 kronor i böter

Sommaren är högsäsong för spårspringet.

Tidigare har Trafikverket vädjat till föräldrar att uppmana sina barn och ungdomar, som gått på sommarlov, att hålla sig undan från spåren.

– Jag vill uppmana föräldrar som bor i närheten av en järnväg att prata med sina barn om riskerna, sade  Rami Yones, regional direktör för Trafikverket, inför förra sommaren.

Förutom att beteendet är förenat med livsfara väntar också dryga böter för den som åker fast.

– Dyrt blir det också för den som blir påkommen. Vistas man i spårområdet riskerar man böter på 3 000 kronor, har Trafikverket tidigare deklarerat.

LÄS MER: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Tusentals timmar försenade

Ytterligare en konsekvens av obehöriga i spåren är förseningar i tågtrafiken. Förra året sammanlagt med 3 200 timmar.

Även lokförare och annan tågpersonal slår nu larm om det ökade problemet.

Det här är något som blir vanligare i min vardag på tågnätet. Och det är inte kul att gå till jobbet och vara orolig för att man ska köra på någon som chansar och korsar spåret på platser där man inte ska, säger Siv Rönnholm, lokförare, till TV4.

LÄS MER: Tusentals anställda får lämna stor bilfabrik

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Belarus har skjutit ner rysk farkost

2025 07 14

En rysk attackdrönare har skjutits ner i belarusiskt luftrum.

Enligt ukrainska underrättelseuppgifter har Belarus agerat militärt mot en rysk drönare under en pågående attack mot Ukraina. Det bekräftar en källa inom Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR) till Kyiv Independent.

– Det rapporteras att vrakdelarna från den nedskjutna drönaren föll i Homel-regionen, uppger källan.

Minst tre drönare befann sig samtidigt över Belarus, men endast en förstördes. Den sköts ner av en belarusisk Mi-24-helikopter under vad som kallats ett "uppdrag för att ta kontroll över luftrummet".

Nära allierad

Belarus, en av Rysslands närmaste allierade, har hittills tillåtit användning av sitt territorium för ryska militära operationer mot Ukraina.

De senaste veckorna har ryska Shahed-drönare allt oftare flugit genom Belarus på väg mot ukrainska städer i och med att attacker mot Ukraina intensifierats.

Upprepade incidenter

Det är inte första gången som drönare från Ryssland tagit sig in i landets luftrum.

Den belarusiska militären bekräftade sommaren 2024 att en drönare skjutits ner över landets territorium för första gången sedan krigets början.

Enligt underrättelsegruppen Hajun-projektet var det första gången ett belarusiskt stridsflyg användes för att skjuta ner en drönare. Händelsen inträffade även då över Homel-regionen.

Tidigare uttalanden

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterade då uppgifterna i ett inlägg på X.

– Det rapporteras att en rysk Shahed-drönare flög över belarusiskt territorium under natten den 29 augusti, då Ryssland attackerade Ukraina.

– Ett jaktplan från det belarusiska flygvapnet jagade drönaren i cirka 20 minuter. Sedan hördes det minst två explosioner och en ljus blixt på himlen observerades.

Sedan dess har flera liknande incidenter rapporterats, men få har inneburit aktiv militär respons.

Belarus ledare Aljaksandr Lukasjenko har ännu inte lämnat något officiellt uttalande om den senaste händelsen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen