JUST NU: Alarmerande besked inför sommarresan

2022 06 28

Det skulle påverka uppemot 30 000 resenärer varje dag, rapporterar Aftonbladet.

Enligt SAS kommer hälften av alla dagliga SAS-flygningar påverkas.

Det motsvarar 200-250 flygningar och 20 000-30 000 passagerare varje dag.

”Katastrofalt”

Enligt Karin Nyman, kommunikationsdirektör på SAS, skulle en eventuell strejk vara ”katastrofal”.

Hon kallar tajmingen för ”sämsta tänkbara läge”.

– Det kommer att vara väldigt svårt att boka om. Det är högsäsong och ett större tryck på bokningar än vad det har varit på många år. Både vi och andra bolag upplever ett stort tryck, säger hon till Aftonbladet och tillägger:

– Vi har en svår situation men har också lagt en plan framåt för hur vi ska ta oss ur det här. Men att i det läget, mitt i högsäsong, få en strejk skulle vara oerhört olyckligt. Men det som upptar oss mest just nu är hur det skulle drabba alla lojala kunder som inte har kunnat resa på länge och nu vill ut på en efterlängtad sommarsemester.

Hela ansvaret ligger på ledningen

Pilotfacket har inte kommenterat huruvida förhandlingarna med SAS har gått i stöpet eller ej.

Martin Lindgren, ordförande i SAS-sektionen på Svensk Pilotförening, har tidigare kommenterat situationen.

–Blir det en strejk så ligger hela ansvaret på ledningen. Vi kan inte ta ansvar för att de inte vill ingå avtal med oss, sa han i en intervju med DN.

Stort missnöje

Martin Lindgren anser att piloterna fått ta smällen efter att SAS hamnat i en ekonomisk knipa.

– Vi skulle gärna gå med på ett avtal nu som innebar att vi tar smällen genom att avstå löneökningar, eftersom att SAS är i en svår position. Men då vill vi också få vara en del av framtiden i det här flygbolaget. Det SAS kommunicerar nu är att om vi går med på försämringar på uppemot 30 procent i löner och villkor så kan vi få behålla en tredjedel av våra jobb, resten kommer gå till andra.

Foto: A. Langfield resp S. Sammy

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen