Akut räddningsinsats vid ”Putins palats”

2025 08 28

Ett stort räddningspådrag har ryckt ut nära ”Putins palats”.

Rysk räddningstjänst har på torsdagen tvingats rycka ut till ett skogsområde nära det som kallas för ”Putins palats”, en stor palatsliknande byggnad vid Svarta havet som uppges tillhöra Vladimir Putin.

En stor skogsbrand ska ha brutit ut i södra Krasnodar-regionen efter att en ukrainsk drönare kraschat i ett skogsområde nära semesterorten Gelendzhik.

Vladimir Putin uppges ha ändrat sina rutiner av rädsla för sin säkerhet.

Stor insats av räddningstjänsten

Vrakdelar från en ukrainsk drönare som skjutits ned ska ha orsakat skogsbränder på tre separata platser i närheten av ”Putins palats”, rapporterar Moscow Times.

På torsdagseftermiddagen hade branden spridit sig och täckte ett område som var 32 000 kvadratmeter stort, och över 100 brandmän uppges delta i insatsen tillsammans med bland annat brandbekämpningsflygplan.

Branden har rasat cirka 10 kilometer från ”Putins palats”, enligt tidningen.

Inga skador eller dödsfall har rapporterats till följd av drönarattackerna eller skogsbranden.

23 personer blev dock fast vid kusten och fick evakueras med hjälp av en räddningsbåt, rapporterar Meduza.

Putins resvanor påverkas

“Putins palats” är ett residens byggt i italiensk renässansstil. Det ligger vid Svarta havet i närheten av den populära semesterorten Gelendzhik. Residenset har kopplats till Vladimir Putin även om dennes talespersoner har försökt dementera att det tillhör eller disponeras av den ryske diktatorn.

De ukrainska drönarattackerna har haft en stor påverkan på Vladimir Putins resvanor, uppger tidningen.

Putin fruktar för sin egen säkerhet, och har därför känt sig tvingad att hålla sig borta från platser som han tidigare har tyckt om att bo på.

Uppges ha rivit residens

Putin har bland annat slutat resa till Sotji, som tidigare var en av hans favoritdestinationer. 2024 kom det till och med uppgifter om att Putin hade låtit riva ett palats som han hade i just Sotji.

Källor som känner Putin personligen har uppgett att diktatorn har ändrat sina rutiner och sitt resande för att han känner en allt större oro över sin egen säkerhet, enligt tidningen.

Händelsen nära ”Putins palats” i Gelendzhik vid Svarta havet visar att diktatorn kan ha goda skäl att känna en sådan oro.

Foto: President of Russia Office resp Russian Wikileaks, Wikimedia 

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen