Akut läge för tre partier

2024 05 05

Det visar en ny opionionsmätning från SVT/Verian.

Med en dryg månad kvar till valet ser partierna ut att riskera att bli utan plats i Europaparlamentet.

Det handlar om Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.

För L ser det extra tungt ut, rapporterar SVT.

Svårt läge

L är just nu det enda partiet som ligger under spärren, enligt mätningen.

– Det kommer krävas en bra valrörelse för att Liberalerna ska få ett mandat, säger Per Söderpalm på Verian, till kanalen.

Partiet får bara 3,7 procent av rösterna i Verians väljarbarometer.

Liberalernas Eu-vallista toppas av Karin Karlsbro, som har varit partiets enda Europaparlamentariker sedan 2019.

Dessutom har L ett tungt andranamn i form av ex-moderaten Anna Maria Corazza Bildt.

Men trots det ser partiet alltså ut att ha svårt att locka väljare.

Stor rörlighet bland väljarna

Även KD och C ser ut att behöva göra en väldigt bra valrörelse för att lyckas ta plats i Europaparlamentet.

KD får 4,2 procent i mätningen. Det är mer än en halvering jämfört med vad man fick i valet 2019, enligt kanalen.

C kämpar också i motvind – i Verians väljarbarometer landar de på 4,5 procent, vilket är väldigt lågt jämfört med de 10,8 procent som partiet fick i det förra valet.

Verians expert menar dock att allt fortfarande kan hända.

– Rörligheten i väljarkåren brukar vara stor i EU-val, om någon lyckas bra i en debatt kan det lyfta ett parti till exempel, förklarar Per Söderpalm.

Avtal – mot extremhögern

Två partier som dock ser ut att ha medvind inför valet är MP (9,5 procent) och V (8,8 procent).

I takt med att valet närmar sig gör partierna allt fler utspel för att försöka vinna de mycket rörliga väljarna.

Nyligen har exempelvis Magdalena Andersson (S) gått ut med att hon skrivit under ett avtal med andra socialdemokrater i Europa – om att aldrig samarbeta med extremhögern.

– Vi vill inte se några europeiska Tidö-avtal. Det skulle öka splittringen i Europa, sade Andersson i ett pressmeddelande.

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen