Åklagare i strid med SVT och TV4

2023 11 03

Malmö åklagarkammare utreder brott i samband med upploppen i Rosengård i september.

Under utredningens gång har kammaråklagare Henrik Nordquist vänt sig till sju mediebolag, TT, Sydsvenskan, Expressen, SVT, Schibsted, TV4 och DN.

Han begär en kopia av allt "filmat och fotograferat material” som kan vara av stor vikt för ärendet.

Begäran gäller inte bara det material som publicerats av mediehusen, utan även opublicerat material.

Nu riktar Utgivarna, en intresseorganisation för svenska publicister, stark kritik mot kammaråklagaren.

I ett uttalande framhåller organisationen att begäran är unik i sin omfattning och att den ”hotar journalistikens oberoende och riskerar källskyddet”.

”Djupt problematiskt”

– Begäran är svepande och unik i sin omfattning. Den frågar efter allt bildmaterial och riktar sig mot sju mediebolag. Det är djupt problematiskt, säger Anne Lagercrantz, ordförande för Utgivarna och till vardags SVT:s vice vd.

Mediebolagen har sagt nej till begäran.

Utgivarna skriver att ett utlämnande av materialet riskerar att bidra till ett pussel ”där personer kan spåras i ett sammanlagt material från flera redaktioner”.

– Det grundlagsskyddade källskyddet äventyras. Åklagaren kan se och höra vilka redaktionerna talat med på platsen. Personer som intervjuas med löfte om anonymitet kan röjas. Journalisten riskerar fängelse om källskyddet bryts, framhåller organisationen.

Anne Lagercrantz understryker att det journalistiska arbetet bör åtskiljas från det polisiära.

– Det svenska mediesystemets grundsten är också oberoendet. Ingen ska förledas att tro att journalister samarbetar med polisen. Vi har olika roller. Det kan skada förtroendet. Uppgiftslämnare kan avstå från att höra av sig och intervjupersoner kan avstå medverkan.

Tar det till domstol

Efter att ha fått avslag på sin begäran har kammaåklagare Henrik Nodquist tagit ärendet till domstol.

Han menar att mediebolagen kan sitta på material som skulle underlätta polisens arbete med att identifiera misstänkta från brottsplatsen.

I en kommentar till SVT försäkrar Nordquist att han inte är ute efter att röja journalistiska källor.

– Jag har förståelse för mediehusens oro att det kan vara ett hot mot källskyddet. Om tingsrätten godkänner min begäran då får mediehusen följa det. Och om tingsrätten avslår min begäran så får jag följa det, säger åklagaren till SVT.

Text: Redaktionen

TRUMP: Varför har de inte kapitulerat?

2026 02 22

Donald Trump är förundrad.

Den amerikanske presidenten går hårt fram i utrikespolitiken.

Men nu är han förvånad över att det ändå inte blir som han vill, berättar USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff.

”Presidenten frågade i morse”

USA sätter hård press på Iran, men hittills har det inte gett önskade resultat, medger Steve Witkoff i en intervju med Fox News.

Han uppger att Donald Trump är förvånad över att Iran inte ger med sig, trots USA:s kraftigt ökade militära närvaro i Mellanöstern, och trots hårda hot om amerikanska attacker mot landet.

Trump är inte direkt frustrerad, utan snarare förundrad över detta, berättar Witkoff.

– Presidenten frågade mig om det i morse, säger Trumps särskilda sändebud i intervjun.

– Han undrar varför de inte har, jag vill egentligen inte använda ordet "kapitulerat", men… varför de inte har kapitulerat, säger Steve Witkoff.

Han understryker att USA har satt den iranska regimen under mycket stor press.

– Varför har de under den här typen av press, med den mängd marin styrka vi har där, inte har kommit till oss och sagt: Vi vill inte ha ett kärnvapen, så här är vad vi är redo att göra, säger Witkoff i intervjun.

LÄS OCKSÅ: USA utlyser nödläge – tusentals flyg inställda

”Det är verkligen farligt”

Trumps särskilda sändebud säger samtidigt att situationen är väldigt allvarlig.

Han hävdar att Iran kan ha kapacitet att producera en atombomb – om bara en vecka.

– Det är verkligen farligt, säger Steve Witkoff till kanalen.

Försök till förhandlingar mellan USA och Iran pågår, samtidigt som Trump-administrationen uppges överväga en storskalig attack mot landet. Enligt uppgifter skulle en militär operation mot Iran kunna pågå i flera veckor.

Det finns också uppgifter om att Trump har en mordplan på sitt skrivbord, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Planen har enligt källor tagits fram av Pentagon, och går ut på att Irans högste ledare ayatollah Ali Khamenei ska dödas.

Även ledarens son Mojtaba, som ses som sin fars potentiella efterträdare, samt andra personer runt diktatorn ska elimineras om planen sätts i verket.

Överväger olika alternativ

Samtidigt försöker USA dock förhandla med Iran, och uppges vilja erbjuda ett avtal som skulle innebära att landet tillåts göra en symbolisk, mycket begränsad kärnanrikning, uppger källor för Axios.

Donald Trump överväger fortfarande olika alternativ, och har enligt vissa källor ännu inte bestämt sig för hur han ska agera mot Iran.

LÄS OCKSÅ: Storskaliga attacker i Asien – dussintals döda

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Brittiskt förslag: Skicka trupper omedelbart

2026 02 22

Storbritannien föreslås skicka soldater.

Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson anser att landet bör skicka trupper till Ukraina.

Han tycker inte att man ska invänta ett eldupphör.

”Varför inte göra det nu?”

Boris Johnson var Storbritanniens premiärminister när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Nu menar han att Storbritannien och andra europeiska länder borde göra mer för att stödja det krigsdrabbade landet.

Johnson föreslår att Ukrainas allierade bör ”slå om en strömbrytare” i Vladimir Putins huvud – genom att omedelbart skicka trupper.

Dessa bör skickas till säkra områden i Ukraina, menar han, utan att man inväntar krigets slut.

– Ja, jag tror, du vet, om vi är villiga att göra det i samband med ett eldupphör, vilket naturligtvis lägger hela initiativet, all makt i Putins händer, varför inte göra det nu? säger Boris Johnson till BBC.

Soldaterna bör alltså sättas in i icke-stridande roller, menar han.

– Det finns ingen logisk anledning som jag kan se till varför vi inte skulle skicka fredliga markstyrkor dit för att visa vårt stöd, vårt konstitutionella stöd för ett fritt, självständigt Ukraina, säger Boris Johnson.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens – kräver samma sak

”Upp till Putin att bestämma?”

Det handlar om en politisk och principiell markering, menar den brittiske tidigare premiärministern.

– Det handlar om huruvida Ukraina är ett fritt land eller inte. Om det är en vasallstat till Ryssland, vilket är vad Putin vill, så är det uppenbarligen upp till Putin att bestämma vem som kommer till hans land. Om det inte är det, är det upp till ukrainarna, säger Boris Johnson till kanalen.

Det brittiska försvarsministeriet har kommenterat Johnsons förslag, men utan att svara på om det skulle kunna vara aktuellt att skicka trupper redan idag.

– Vi är stolta över det brittiska ledarskapet i Ukraina – att stödja kampen idag och arbeta för att säkra freden imorgon, säger en talesperson för ministeriet.

– Det är därför denna regering ger det högsta militära stödet någonsin, inklusive ett nyligen genomfört luftförsvarspaket på en halv miljard pund så sent som förra veckan, vilket påskyndar 200 miljoner pund för den brittiska militären att förbereda sig för eventuell utplacering i Ukraina, och samarbetar med över 30 nationer genom den Storbritannien-ledda Coalition of the Willing, säger talespersonen.

LÄS OCKSÅ: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Foto: Caitlin Qvist Försvarsmakten

Text: Redaktionen