Åklagare i strid med SVT och TV4

2023 11 03

Under utredningens gång har kammaråklagare Henrik Nordquist vänt sig till sju mediebolag, TT, Sydsvenskan, Expressen, SVT, Schibsted, TV4 och DN.

Han begär en kopia av allt "filmat och fotograferat material” som kan vara av stor vikt för ärendet.

Begäran gäller inte bara det material som publicerats av mediehusen, utan även opublicerat material.

Nu riktar Utgivarna, en intresseorganisation för svenska publicister, stark kritik mot kammaråklagaren.

I ett uttalande framhåller organisationen att begäran är unik i sin omfattning och att den ”hotar journalistikens oberoende och riskerar källskyddet”.

”Djupt problematiskt”

– Begäran är svepande och unik i sin omfattning. Den frågar efter allt bildmaterial och riktar sig mot sju mediebolag. Det är djupt problematiskt, säger Anne Lagercrantz, ordförande för Utgivarna och till vardags SVT:s vice vd.

Mediebolagen har sagt nej till begäran.

Utgivarna skriver att ett utlämnande av materialet riskerar att bidra till ett pussel ”där personer kan spåras i ett sammanlagt material från flera redaktioner”.

– Det grundlagsskyddade källskyddet äventyras. Åklagaren kan se och höra vilka redaktionerna talat med på platsen. Personer som intervjuas med löfte om anonymitet kan röjas. Journalisten riskerar fängelse om källskyddet bryts, framhåller organisationen.

Anne Lagercrantz understryker att det journalistiska arbetet bör åtskiljas från det polisiära.

– Det svenska mediesystemets grundsten är också oberoendet. Ingen ska förledas att tro att journalister samarbetar med polisen. Vi har olika roller. Det kan skada förtroendet. Uppgiftslämnare kan avstå från att höra av sig och intervjupersoner kan avstå medverkan.

Tar det till domstol

Efter att ha fått avslag på sin begäran har kammaåklagare Henrik Nodquist tagit ärendet till domstol.

Han menar att mediebolagen kan sitta på material som skulle underlätta polisens arbete med att identifiera misstänkta från brottsplatsen.

I en kommentar till SVT försäkrar Nordquist att han inte är ute efter att röja journalistiska källor.

– Jag har förståelse för mediehusens oro att det kan vara ett hot mot källskyddet. Om tingsrätten godkänner min begäran då får mediehusen följa det. Och om tingsrätten avslår min begäran så får jag följa det, säger åklagaren till SVT.

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen