Åklagare i strid med SVT och TV4

2023 11 03

Under utredningens gång har kammaråklagare Henrik Nordquist vänt sig till sju mediebolag, TT, Sydsvenskan, Expressen, SVT, Schibsted, TV4 och DN.

Han begär en kopia av allt "filmat och fotograferat material” som kan vara av stor vikt för ärendet.

Begäran gäller inte bara det material som publicerats av mediehusen, utan även opublicerat material.

Nu riktar Utgivarna, en intresseorganisation för svenska publicister, stark kritik mot kammaråklagaren.

I ett uttalande framhåller organisationen att begäran är unik i sin omfattning och att den ”hotar journalistikens oberoende och riskerar källskyddet”.

”Djupt problematiskt”

– Begäran är svepande och unik i sin omfattning. Den frågar efter allt bildmaterial och riktar sig mot sju mediebolag. Det är djupt problematiskt, säger Anne Lagercrantz, ordförande för Utgivarna och till vardags SVT:s vice vd.

Mediebolagen har sagt nej till begäran.

Utgivarna skriver att ett utlämnande av materialet riskerar att bidra till ett pussel ”där personer kan spåras i ett sammanlagt material från flera redaktioner”.

– Det grundlagsskyddade källskyddet äventyras. Åklagaren kan se och höra vilka redaktionerna talat med på platsen. Personer som intervjuas med löfte om anonymitet kan röjas. Journalisten riskerar fängelse om källskyddet bryts, framhåller organisationen.

Anne Lagercrantz understryker att det journalistiska arbetet bör åtskiljas från det polisiära.

– Det svenska mediesystemets grundsten är också oberoendet. Ingen ska förledas att tro att journalister samarbetar med polisen. Vi har olika roller. Det kan skada förtroendet. Uppgiftslämnare kan avstå från att höra av sig och intervjupersoner kan avstå medverkan.

Tar det till domstol

Efter att ha fått avslag på sin begäran har kammaåklagare Henrik Nodquist tagit ärendet till domstol.

Han menar att mediebolagen kan sitta på material som skulle underlätta polisens arbete med att identifiera misstänkta från brottsplatsen.

I en kommentar till SVT försäkrar Nordquist att han inte är ute efter att röja journalistiska källor.

– Jag har förståelse för mediehusens oro att det kan vara ett hot mot källskyddet. Om tingsrätten godkänner min begäran då får mediehusen följa det. Och om tingsrätten avslår min begäran så får jag följa det, säger åklagaren till SVT.

Text: Redaktionen

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen