Åklagare i strid med SVT och TV4

2023 11 03

Malmö åklagarkammare utreder brott i samband med upploppen i Rosengård i september.

Under utredningens gång har kammaråklagare Henrik Nordquist vänt sig till sju mediebolag, TT, Sydsvenskan, Expressen, SVT, Schibsted, TV4 och DN.

Han begär en kopia av allt "filmat och fotograferat material” som kan vara av stor vikt för ärendet.

Begäran gäller inte bara det material som publicerats av mediehusen, utan även opublicerat material.

Nu riktar Utgivarna, en intresseorganisation för svenska publicister, stark kritik mot kammaråklagaren.

I ett uttalande framhåller organisationen att begäran är unik i sin omfattning och att den ”hotar journalistikens oberoende och riskerar källskyddet”.

”Djupt problematiskt”

– Begäran är svepande och unik i sin omfattning. Den frågar efter allt bildmaterial och riktar sig mot sju mediebolag. Det är djupt problematiskt, säger Anne Lagercrantz, ordförande för Utgivarna och till vardags SVT:s vice vd.

Mediebolagen har sagt nej till begäran.

Utgivarna skriver att ett utlämnande av materialet riskerar att bidra till ett pussel ”där personer kan spåras i ett sammanlagt material från flera redaktioner”.

– Det grundlagsskyddade källskyddet äventyras. Åklagaren kan se och höra vilka redaktionerna talat med på platsen. Personer som intervjuas med löfte om anonymitet kan röjas. Journalisten riskerar fängelse om källskyddet bryts, framhåller organisationen.

Anne Lagercrantz understryker att det journalistiska arbetet bör åtskiljas från det polisiära.

– Det svenska mediesystemets grundsten är också oberoendet. Ingen ska förledas att tro att journalister samarbetar med polisen. Vi har olika roller. Det kan skada förtroendet. Uppgiftslämnare kan avstå från att höra av sig och intervjupersoner kan avstå medverkan.

Tar det till domstol

Efter att ha fått avslag på sin begäran har kammaåklagare Henrik Nodquist tagit ärendet till domstol.

Han menar att mediebolagen kan sitta på material som skulle underlätta polisens arbete med att identifiera misstänkta från brottsplatsen.

I en kommentar till SVT försäkrar Nordquist att han inte är ute efter att röja journalistiska källor.

– Jag har förståelse för mediehusens oro att det kan vara ett hot mot källskyddet. Om tingsrätten godkänner min begäran då får mediehusen följa det. Och om tingsrätten avslår min begäran så får jag följa det, säger åklagaren till SVT.

Text: Redaktionen

NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

13 okt 2026

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen