Afghanistan splittrar KD

2021 08 23

KD:s utrikespolitiska talesperson Lars Adaktusson öppnar för att Sverige ska ta emot fler flyktingar från Afghanistan men migrationspolitiska talespersonen  Hans Eklind säger nej.

KD-profilen tillika partiets utrikespolitiska talesperson Lars Adaktusson menar att Sverige måste vara berett att ta emot nya flyktingar uppger Expressen.

– Afghanistan är ett av världens värsta länder som nu får en vedervärdig regim. Vi kan inte lösa en ny flyktingkris på egen hand men att slå igen dörren och inte hjälpa till vore skamligt, säger Adaktusson till tidningen.

KD-topp håller ej med

Men riksdagskollegan och KD:s migrationspolitiska talesperson Hans Eklind håller inte med.

– Att ta afghaner till Sverige löser inga problem för Afghanistan, det mest logiska är att människor får hjälp i närområdet och möjlighet att få sina asylskäl prövade där, i stället för att de ska till Europa och välja vilket land de vill komma till, säger Hans Eklind (KD) som poängterar att Sverige är det land i världen, förutom Iran och Pakistan, som tagit emot flest afghanska flyktingar per capita.

Moderaterna säger nej

Eklind får stöd av Moderaterna.

– Jag är klart bekymrad. Sverige har haft en alldeles för stor invandring och bristfällig integration där människor nu till och med är rädda för att gå ut i sina egna bostadsområden, säger Maria Malmer Stenergard, Moderaternas migrationspolitiska talesperson till Expressen. 

ANALYS

I och med talibanövertagandet i Afghanistan får nu flyktingfrågan ännu mer bränsle i svensk politik och Vänsterpartiet och Miljöpartiet signalerar att frågan om amnesti bör aktualiseras beroende på utvecklingen.

Riskabelt för KD

Moderaterna och SD säger nej till nya flyktingar och de oilka partiernas ståndpunkter kan bli en het fråga nu när politiken drar igång på allvar igen efter sommaren.

 För KD är frågan mycket viktig och partiet lär tappa stöd från väljare som väljer mellan M-KD-SD inför valet om bilden utåt blir att KD har en mindre stram flyktingpolitik än M och SD.

Foto: KD, S Gyhasi, Lars Adaktusson, FB

[yop_poll id="501"]

Chockbild skakar semesterparadis – grym hemlighet avslöjad

2025 06 30

En bild på en ung kvinna vållar stor debatt i det populära semesterlandet Filippinerna.

Bilden, som danska Jyllands-Posten har delat, visar hur en ung flicka kryper upp ur ett hål i asfalten mitt på ljusa dagen i Makati City – en rik stad på den populära turistön Luzon.

Kvinnan är en av flera filippinska invånare som lever i landets avloppsystem, uppger tidningen.

Situationen beskrivs som oerhört tragisk. Den unga kvinnan är en av flera invånare som lever mitt under fötterna på finanseliten.

– Efter att de första bilderna började cirkulera ser man hur tragiskt detta är. Lokalinvånare berättar om ett stort antal filippinier som har kloaken som sitt hem, framhåller tidningens utlandskorrespondent Thomas Fhogt.

Vidare berättar Fhogt att nyheten kommer som en chock för många invånare.

–  Det som är mest förvånande är hur okänt detta är för de flesta, särskilt i en stadsdel som präglas av lyx och sitt stora finanscentrum.

Skakar landet

Bilden på kvinnan har väckt starka reaktioner i Filipinerna.

För första gången har det blivit allmänt känt att flera av landets städer har ett parallellt samhälle under jorden, rapporterar Dagbladet.

Efter händelsen har lokala myndigheter och journalister börjar undersöka avloppsystemen. I kloakerna har man hittat flera hemlösa personer.

Ökat efter pandemin

Filippinerna har stora problem med hemlöshet.

Problemen har dessutom ökat efter pandemin. Nedstängningen av landet ledde till att fler invånare hamnade i fattigdom.

I dag saknar över tre miljoner invånare i huvudstaden Manila ett hem. I storstadsområdet bor det cirka 14 miljoner människor. Över 20 procent av dessa beräknas alltså vara hemlösa.

FAKTA: Filippinerna

- Filippinerna består av drygt 7 000 öar belägna sydöst om det asiatiska fastlandet.

- Majoriteten av invånarna har malajiskt ursprung, men spansk kolonisering och senare amerikansk dominans har satt spår i kulturen.

- Politiken och ekonomin domineras sedan självständigheten 1946 av ett fåtal rika familjer. En kommunistisk revolt pågår i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: Dylanagonzales2011

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har enligt uppgift observerats i Finland.

Det rapporterar Hufvudstadsbladet med hänvisning tilll Elisabeth Braw, som är docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Braw hänvisar i sin tur till ”trovärdiga myndighetskällor” som uppger att ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen