SVERIGE: Abortlagen kan ändras

2023 06 16

Regeringen vill se över abortlagstiftningen.

Abortlagstiftningen kan ändras för att anpassas till den medicinska utvecklingen och gravida kvinnors behov, uppger regeringen i ett pressmeddelande.

Barnmorskan och doktorn Inga-Maj Andersson får i uppdrag att se över lagstiftningen.

Abort i hemmet

Regeringen vill bland annat att fler kvinnor ska kunna utföra säkra medicinska aborter i hemmet.

När abortlagen infördes 1975 var abort ett kirurgiskt ingrepp som behövde utföras av läkare på sjukhus eller annan sjukvårdsinrättning.

I dag genomförs en klar majoritet av alla aborter med medicinsk metod.

Den nya utredningen syftar till att anpassa abortlagen efter den medicinska utveckling som har skett.

– Utredningen ska bidra till en abortvård som i högre grad är anpassad till den medicinska utvecklingen som gör det möjligt att genomföra medicinsk abort i hemmet, skriver regeringen.

”Behöver spegla utvecklingen”

– Abortlagen är snart femtio år gammal och behöver ses över av flera skäl, inte minst för att anpassas till med den medicinska utveckling som skett. Det är nu möjligt att genomföra en medicinsk abort i hemmet och abortlagstiftningen behöver spegla denna utveckling.

– I samband med en sådan förändring bör förutsättningarna för barnmorskor, som redan ansvarar för en majoritet av vårdkontakterna i samband med en abort, få ett utökat ansvar för medicinsk abort, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) instämmer med sin regeringskollega.

– Det är varje kvinnas rätt att bestämma över sin egen kropp, och rättighet att välja när hon vill ha barn. På samma sätt bör det vara upp till kvinnan att själv välja om vill göra abort i hemmet eller på sjukhuset, efter konsultation med vården. En moderniserad abortlagstiftning är avgörande för ett jämställt samhälle, säger hon.

Hela utredningen

Regeringen ger den särskilda utredaren Inga-Maj Andersson i uppdrag att:

- Föreslå hur medicinsk abort kan genomföras i hemmet och vid behov lämna förslag på anpassning av eftervården vid medicinsk abort i hemmet.

- Bedöma om det finns förutsättningar för att ge barnmorskor ett större ansvar för medicinsk abort, och om så är fallet, föreslå vilka åtgärder som behöver vidtas.

- Föreslå hur de förslag som lämnas kan följas upp och utvärderas ur ett patientsäkerhetsperspektiv.

- Föreslå hur abortlagen kan moderniseras språkligt.

Resultatet av utredningen ska redovisas senast den 3 februari 2025.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen