SVERIGE: Abortlagen kan ändras

2023 06 16

Regeringen vill se över abortlagstiftningen.

Abortlagstiftningen kan ändras för att anpassas till den medicinska utvecklingen och gravida kvinnors behov, uppger regeringen i ett pressmeddelande.

Barnmorskan och doktorn Inga-Maj Andersson får i uppdrag att se över lagstiftningen.

Abort i hemmet

Regeringen vill bland annat att fler kvinnor ska kunna utföra säkra medicinska aborter i hemmet.

När abortlagen infördes 1975 var abort ett kirurgiskt ingrepp som behövde utföras av läkare på sjukhus eller annan sjukvårdsinrättning.

I dag genomförs en klar majoritet av alla aborter med medicinsk metod.

Den nya utredningen syftar till att anpassa abortlagen efter den medicinska utveckling som har skett.

– Utredningen ska bidra till en abortvård som i högre grad är anpassad till den medicinska utvecklingen som gör det möjligt att genomföra medicinsk abort i hemmet, skriver regeringen.

”Behöver spegla utvecklingen”

– Abortlagen är snart femtio år gammal och behöver ses över av flera skäl, inte minst för att anpassas till med den medicinska utveckling som skett. Det är nu möjligt att genomföra en medicinsk abort i hemmet och abortlagstiftningen behöver spegla denna utveckling.

– I samband med en sådan förändring bör förutsättningarna för barnmorskor, som redan ansvarar för en majoritet av vårdkontakterna i samband med en abort, få ett utökat ansvar för medicinsk abort, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) instämmer med sin regeringskollega.

– Det är varje kvinnas rätt att bestämma över sin egen kropp, och rättighet att välja när hon vill ha barn. På samma sätt bör det vara upp till kvinnan att själv välja om vill göra abort i hemmet eller på sjukhuset, efter konsultation med vården. En moderniserad abortlagstiftning är avgörande för ett jämställt samhälle, säger hon.

Hela utredningen

Regeringen ger den särskilda utredaren Inga-Maj Andersson i uppdrag att:

- Föreslå hur medicinsk abort kan genomföras i hemmet och vid behov lämna förslag på anpassning av eftervården vid medicinsk abort i hemmet.

- Bedöma om det finns förutsättningar för att ge barnmorskor ett större ansvar för medicinsk abort, och om så är fallet, föreslå vilka åtgärder som behöver vidtas.

- Föreslå hur de förslag som lämnas kan följas upp och utvärderas ur ett patientsäkerhetsperspektiv.

- Föreslå hur abortlagen kan moderniseras språkligt.

Resultatet av utredningen ska redovisas senast den 3 februari 2025.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen