86 000 svenskar får pengar på kontot

2024 05 28

För drygt tre år sedan föll domarna mot pensionsbolaget Allras grundare Alexander Ernstberger och tre andra Allra-profiler i Svea hovrätt. 

De dömdes till mångåriga fängelsestraff för mutbrott och för att ha berikat sig på bekostnad av pensionssparare.

Samtidigt tilldömdes Pensionsmyndigheten ett stort belopp i skadestånd. Pengarna ska fördelas till kunder som drabbades i Allra-härvan.

Nu meddelar Pensionsmyndigheten att man påbörjar den första inbetalningen – 95 miljoner ska fördelas på 86 400 sparare.

De som får in pengar på kontot tillhör tidigare sparare som hade hela eller delar av sitt premiepensionskapital i fonder med kopplingar till Allra under 2012.

– Det här är en milstolpe för oss på Pensionsmyndigheten att vi lyckas med vad vi hela tiden har förmedlat: att vi ska hitta, ta tillbaka och betala in pengar som sparare förlorade i samband med Allra.

– Jag är glad för de sparare som nu börjar få ekonomisk upprättelse, säger Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Flaggar för fler inbetalningar

Beloppet på 95 miljoner kronor är lägre än skadeståndet vilket kan innebära ytterligare inbetalningar till pensionssparare i framtiden.

– Inbetalningen innebär ett delmål i vårt arbete med att se till så att de som drabbades av Allra-härvan ska få ersättning för varje krona de har lidit skada. Pensionsmyndighetens arbete med detta är uthålligt, envist och metodiskt, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Lena Aronsson.

Så fungerar inbetalningarna

- Pengarna betalas in automatiskt till de drabbades premiepensionskonton och man behöver inte göra något för att få pengarna.

- Inbetalningens storlek beror på olika faktorer som exempelvis när och hur länge man haft innehav i någon eller några av de aktuella fonderna och storleken på innehavet.

- Inbetalningen väntas nå berörda personers konton den 28 maj och syns som ”korrigering” om man loggar in på Mina sidor på pensionsmyndigheten.se. De som får en inbetalning på minst 50 kronor informeras också via brev.

Så fördelas pengarna

- 86 400 sparare berörs av inbetalningen.

- 36 251 personer får upp till 1 000 kronor

- 43 592 personer får mellan 1 000 och 2 000 kronor

- 6 414 personer får mellan 2 000 och 3 000 kronor

- 144 personer får över 3 000 kronor

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto Windows

Text: Redaktionen

JUST NU: Plötslig prissmäll väntar hushållen

2025 08 20

En varm och torr sommar kommer att få elpriserna att ”skjuta i höjden” under hösten.

Det fastslår elhandelsbolaget Bixia i en färsk prognos.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Därför skjuter priserna i höjden

Ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge pekas ut som orsaken till den förväntade prischocken.  

Vattennivån har sjunkit stadigt efter flera veckors högtryck och utebliven nederbörd.

I det norska elområdet NO2 har fyllnadsgraden sjunkit till 55 procent – hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Lägsta vindkraftsproduktionen på hela året

Bixias analys visar också att prisskillnaderna mellan Sveriges elområden har varit stora under sommaren.

I de norra elområdena, SE1 och SE2, låg snittpriset på 11 öre per kilowattimme. I de sydligare elområdena var snittpriset betydligt högre – 29 öre per kWh i SE3 och 40 öre per kWh i SE4.

–  Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Varnar för systemkollaps – ”vi har skrikit oss hesa”

”Har haft det tufft”

Den låga vindkraftsproduktionen förklaras av att vecka 28–30 gav mycket svaga vindar. Väderfenomenet hjälpte i sin tur de hårt pressade vattenkraftsproducenterna.

– Den svaga vinden gav ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Helt nya elpriser införs i Sverige – det här gäller

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Svenska stridsflygplan i skarp insats

2025 08 20

Svenska stridsflygplan av modellen Jas 39 Gripen har deltagit i en skarp Natoinsats.

Det uppger försvarsalliansen i ett uttalande.

Under natten mot tisdag lyfte Gripenplanen från en flygbas i Polen efter att ryska stridsflyg attackerat Ukraina.

Enligt Nato syftade insatsen till att ”säkerställa försvaret av Natos territorier”.

Även flygplan från Polen och Tyskland deltog i den skarpa insatsen, som enligt Nato syftade till att skydda alliansens luftrum och en logistisk knutpunkt i Polen.

–  Styrkor från dessa nationer hjälpte till att skydda den logistiska knutpunkten i Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina, säger överste Martin L. O'Donnell, talesperson för Supreme Headquarters Allied Powers Europe, i ett uttalande.

Kommenterar inte

Den svenska Försvarsmakten vill inte gå ut med detaljer om insatsen.

I en kommentar till TV4 uppger Försvarsmakten att man inte kommer att uttala sig om händelsen, eftersom den genomfördes under Natos befäl.

Stark närvaro i Polen

Det svenska flygvapnet spelar en avgörande roll i försvaret av polskt luftrum.

Flera Gripenplan är stationerade i landet. De ingår i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing.

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef. 

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar.

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen