850 miljoner i utdelningar – matbutiker väcker ilska

2025 03 23

De höga matpriserna har väckt stor upprördhet den senaste tiden, och har till och med lett till en uppmaning om bojkott av de stora matjättarna.

Nu kommer nya uppgifter om hur de största butikerna har delat ut enorma belopp i aktieutdelningar.

Kritiseras av expert

Sveriges 25 största livsmedelsbutiker har tillsammans delat ut 850 miljoner i aktieutdelningar, visar en granskning från SR.

Uppgifterna väcker stor upprördhet bland kunder och konsumenter.

Samtidigt kritiseras matbutikerna också från experthåll. Butikerna hade kunnat agera annorlunda i tider av skenande priser, menar professorn i handelsrätt Rolf Dotevall.

– Man kan ju bestämma sig för att inte föreslå någon utdelning, att man inte ska dela ut någonting till aktieägarna, säger han till radiokanalen.

Bland de utpekade butikerna, alltså de 25 största i Sverige, finns bland annat Ica Maxi i Haninge utanför Stockholm, som har tagit ut 100 miljoner kronor i aktieutdelning det senaste året.

”Måste acceptera det”

Butikernas agerande försvaras dock av branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.

De menar att de höga matpriserna beror på inflationen, och att aktieutdelningarna inte har med saken att göra.

– Alltså, alla företag i Sverige måste få lov att tjäna pengar, det är enda sättet att få folk att vilja driva bolag, säger Svensk Dagligvaruhandels vd Karin Brynell till radiokanalen.

Brynell har tidigare sagt att matpriserna inte lär sänkas igen, istället måste vi vänja oss vid höga priser.

– Jag tror att vi måste acceptera att det här är den prisnivå vi nu är på, sade hon till TV4 tidigare i veckan.

Matpriserna ökade med 3,9 procent i februari jämfört med samma månad i fjol. Höjningarna har lett till uppmaningar i sociala medier om att matjättarna bör bojkottas.

”Det är hemskt”

Utöver Ica Maxi i Haninge nämns Nordby Supermarket och Maximat Nordby i Strömstad som några av de butiker som tagit ut störst utdelning. Dessa har tillsammans tagit ut 200 miljoner, men ägaren Coop Väst menar att pengarna används till att utveckla verksamheten.

De så kallade matjättarna fortsätter att försvara priserna och sina egna aktieutdelningar, men många kunder är upprörda.

– Jag tycker att det är förjäkligt, det är hemskt, säger kunden Carina på Ica Maxi till radiokanalen.

Foto: M. Blan

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen