850 miljoner i utdelningar – matbutiker väcker ilska

2025 03 23

De höga matpriserna har väckt stor upprördhet den senaste tiden, och har till och med lett till en uppmaning om bojkott av de stora matjättarna.

Nu kommer nya uppgifter om hur de största butikerna har delat ut enorma belopp i aktieutdelningar.

Kritiseras av expert

Sveriges 25 största livsmedelsbutiker har tillsammans delat ut 850 miljoner i aktieutdelningar, visar en granskning från SR.

Uppgifterna väcker stor upprördhet bland kunder och konsumenter.

Samtidigt kritiseras matbutikerna också från experthåll. Butikerna hade kunnat agera annorlunda i tider av skenande priser, menar professorn i handelsrätt Rolf Dotevall.

– Man kan ju bestämma sig för att inte föreslå någon utdelning, att man inte ska dela ut någonting till aktieägarna, säger han till radiokanalen.

Bland de utpekade butikerna, alltså de 25 största i Sverige, finns bland annat Ica Maxi i Haninge utanför Stockholm, som har tagit ut 100 miljoner kronor i aktieutdelning det senaste året.

”Måste acceptera det”

Butikernas agerande försvaras dock av branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.

De menar att de höga matpriserna beror på inflationen, och att aktieutdelningarna inte har med saken att göra.

– Alltså, alla företag i Sverige måste få lov att tjäna pengar, det är enda sättet att få folk att vilja driva bolag, säger Svensk Dagligvaruhandels vd Karin Brynell till radiokanalen.

Brynell har tidigare sagt att matpriserna inte lär sänkas igen, istället måste vi vänja oss vid höga priser.

– Jag tror att vi måste acceptera att det här är den prisnivå vi nu är på, sade hon till TV4 tidigare i veckan.

Matpriserna ökade med 3,9 procent i februari jämfört med samma månad i fjol. Höjningarna har lett till uppmaningar i sociala medier om att matjättarna bör bojkottas.

”Det är hemskt”

Utöver Ica Maxi i Haninge nämns Nordby Supermarket och Maximat Nordby i Strömstad som några av de butiker som tagit ut störst utdelning. Dessa har tillsammans tagit ut 200 miljoner, men ägaren Coop Väst menar att pengarna används till att utveckla verksamheten.

De så kallade matjättarna fortsätter att försvara priserna och sina egna aktieutdelningar, men många kunder är upprörda.

– Jag tycker att det är förjäkligt, det är hemskt, säger kunden Carina på Ica Maxi till radiokanalen.

Foto: M. Blan

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen