8-åring försvann – polisen vädjade till allmänheten

2023 09 14

Polisen bekräftar försvinnandet på sin hemsida.

Han är blott 8 år gammal och polisen vädjar om allmänhetens omedelbara insatser.

– Polisen behöver hjälp med att hitta en försvunnen pojke i Helsingborg, framhåller Polisen region Syd i ett informationsutskick.

Försvann efter skolan

Enligt polisen ska pojken senast ha synts till vid 16.30-tiden på onsdagen.

– När han lämnade skolan går på i Rydebäck, informerar myndigheten.

Rydebäck är en mindre ort ungefär en och en halv mil söder om Helsingborg.

Var pojken därefter har tagit vägen har varken polisen eller anhöriga några svar på i nuläget, varför polisen nu vänder sig till allmänheten.

– Polisen behöver allmänhetens hjälp och önskar ta del av eventuella observationer av pojken.

Fem signalement

Polisen har i skrivande stund inte gått ut med någon bild på 8-åringen.

Det görs i regel enbart efter att anhöriga har godkänt en sådan publicering. Om det är fallet även här framgår inte i polisens händelserapport.

Istället beskrivs pojken som “smal med liten kroppsbyggnad” och “ljusblont hår”.

Polisen lyfter även fram följande signalement:

- Klädd i jeans vid försvinnandet

- Mörkblå t-shirt

- Svarta sneakers med vit sula

- Grön jacka (Oklart om han har jackan på sig)

- Bär på en svart ryggsäck av märket PUMA

"Ring 112"

Uppmaningen är att larma polisen om man ser eller tror sig ha sett pojken.

– Ring 112 och begär Polisens regionledningscentral, vädjar myndigheten.

UPPDATERING: Pojken hittad

Efter publicering av den här artikeln har polisen gått ut med ny information.

8-åringen är nu hittad.

– Pojken är anträffad välbehållen, bekräftar polisen på sin webbplats.

Inget brott misstänks i samband med försvinnandet.

– Nej, inte alls, säger polisens ledningscentrals presstalesperson Rickard Lundqvist till Helsingborgs Dagblad.

Arkivfoto: Polisen Öland

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen