75 000 kronor i böter – för att ha missat en blankett

2024 11 26

En aktör som har missat att fylla i en blankett tvingas betala hela 75 000 kronor i böter.

Sverige anses av många vara ett land där byråkratin spelar en stor roll.

Blanketter ska fyllas i och tillstånd ska sökas – annars kan man få problem.

Det har Smyrna Frihamnskyrkan i Göteborg nu fått uppleva.

Församlingen döms till böter – för att ha delat ut mat till hungriga, rapporterar Dagen.

Dryga böter efter blankettmiss

Församlingen har enligt uppgift delat ut matkassar till hemlösa.

Det har skett inom ramen för församlingens sociala arbeta.

En behjärtansvärd gest – men man glömde att fylla i rätt blankett till kommunen.

Därför döms församlingen nu att betala 75 000 kronor i böter, rapporterar GP.

Beslutet har fattats av Miljöförvaltningen i Göteborg.

Skälet uppges vara att matutdelningen inte har registrerats och att församlingen därför saknar tillstånd.

Samlar in pengar för att hjälpa

Kommunalrådet Elisabet Lann (KD) är kritisk till att kommunen ger församlingen böter.

– All respekt för att man behöver ha en lagstiftning som skyddar mot matförgiftning eller att mat hanteras slarvigt, med det är inte hälsosamt att bo ute och svälta heller, säger Elisabet Lann till tidningen.

Hon har därför startat en insamling på Gofundme för att hjälpa församlingen att skramla ihop till bötesbeloppet.

”Är naturligtvis helt orimligt”

På insamlingens hemsida berättar hon att Frihamnskyrkan varje vecka delar ut cirka 200 matkassar till hemlösa och andra behövande, men att de missat att registrera verksamheten.

– Därför tvingas de nu att betala 75 000 kronor i böter! Detta är naturligtvis helt orimligt och riskerar att gå ut över en verksamhet som är livsnödvändig för några av stadens mest utsatta, uppger Elisabet Lann på insamlingens hemsida.

– Därför samlar jag nu in pengar för att täcka denna böteskostnad. Allt eventuellt överskott går oavkortat till matutlämningsverksamheten för att ge lite extra matkassar till jul, tillägger hon.

På väg att få ihop pengarna

På X uppger hon att insamlingen redan är på god väg att samla in hela beloppet.

– Nu är insamlingen uppe i över 60 000 kronor! Verksamheten som riktar sig till de mest utsatta i staden ska inte behöva betala priset för kommunal fyrkantighet! skriver Elisabet Lann på X.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen