7-åring död – lekte i snön

2024 01 18

Det tragiska beskedet har nått medierna vid lunchtid på torsdagen.

Olyckan ska ha ägt rum i Gislaveds kommun i Småland på onsdagskvällen, uppger P4 Jönköping med hänvisning till uppgifter från polisen.

– Det hela ska ha hänt när han var ute och lekte i snön, rapporterar radiokanalen baserat på informationen från myndigheten.

Hans liv gick inte att rädda

Såväl polis som räddningstjänst och ambulans larmades till olyckplatsen.

– Men pojkens liv gick inte att rädda, konstaterar radions reporter.

Några detaljer om vad som föranlett olyckan eller exakt vad det är som har hänt är inte känt för allmänheten.

Polisen har inte gett någon närmare information om händelsen.

Däremot utreder myndigheten inte något brott.

Aktiverar krisgruppen

Gislaveds kommun ska efter dödsbeskedet omedelbart ha aktiverat krisgruppen för att göra vad de kan i hanteringen av sorgen.

Det hävdar P4 Jönköping utifrån vad radiokanalen har fått för information till sig.

Krishantering sker samtidigt även på den skola där pojken är inskriven.

"Finns till hands"

Kommunen i fråga har vid 12-tiden inte gått ut med någon information på sin hemsida om krishanteringen.

Gislaved understryker dock det finns en krisgrupp i kommunen där frivilliga från bland annat socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och polisen ingår.

Även primärvården och olika trossamfund finns representerade i gruppen.

– Vi har en krisgrupp som ska finnas till hands när det händer katastrofer eller större olyckor, informerar man på sin sajt.

Tre funktioner

Krisgruppen, som kallas för POSOM, har tre huvudsakliga funktioner:

- Ge drabbade information om det inträffade och vilken hjälp kommunen kan ge

- Upprätta stödcenter dit drabbade kan vänta sig

- Finnas till som medmänskligt stöd

Foto: D. Tomaseti

Text: Redaktionen

Sverige ger sig in i kritiskt område – Kina och Ryssland närvarande

2026 06 01

Området är rikt på outnyttjade resurser som gas, olja och mineraler och har en stark strategisk betydelse.

De senaste åren har regionen seglat fram som en geopolitisk “hotspot” där såväl Ryssland, Kina som Nato ökat sin militära närvaro.

Nu växlar Sverige upp.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) uppger att Sverige har antagit en ny Arktisstrategi som innebär att det svenska inflytande i regionen kommer att öka.

– Sveriges roll i Arktis är både en utrikespolitisk och en inrikespolitisk angelägenhet. Den nya Arktisstrategin speglar det allvarliga säkerhetspolitiska läget och det ökade internationella intresset för regionen. För oss som arktisk stat innebär de här förändringarna ett särskilt ansvar och ett ökat svenskt inflytande, säger hon i ett uttalande.

Värsta sedan andra världskriget

Regeringen beskriver säkerhetsläget som det allvarligaste sedan andra världskriget.

Den nya Arktisstrategin speglar det nya säkerhetsläget och syftar till att förtydliga sambanden mellan säkerhetspolitik, motståndskraftiga samhällen, ekonomi samt miljö och klimat, uppger regeringen.

Vidare konstateras det att Natomedlemskapet har gett Sverige en ny roll i regionen.

– Tillsammans med Finland stärks alliansens avskräckning och försvar i Höga Nord. Genom Sveriges geografiska läge stärks den säkerhetspolitiska kopplingen mellan Östersjön, Höga Nord och Arktis. Det innebär också ökade möjligheter till samarbete med övriga arktiska länder i Nato, framhåller regeringen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

FAKTA: Sveriges Arktispolitik

- Målet för svensk Arktispolitik är ett fredligt och säkert Arktis, med hållbara, robusta och attraktiva samhällen samt minskad miljö- och klimatpåverkan.

- Strategin omfattar fem fokusområden: fred, säkerhet och stabilitet; ekonomi och handel; klimat och miljö; hållbara, levande och motståndskraftiga samhällen; samt strategiska resurser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Elon Musk varnas för magplask – kan innebära slutet 

Foto: Jesper Sundström Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – första gången sedan 1859

2026 06 03

Det visar färska siffror från mätstationer runt om i landet.  

Ett 50-tal stationer i Svealand och Norrland med mycket långa mätserier noterade rekordhög vårmedeltemperatur, uppger SMHI.

Årstiden blev bland annat rekordvarm i:

- Uppsala, mätstart 1722

- Stockholm, mätstart 1756

- Härnösand, mätstart 1787

Varmaste sedan 1859

I sin helhet blev våren i Sverige 2026 den varmaste som uppmätts sedan de landsomfattande mätningarna inleddes 1859.

– Värmen märktes tydligast i landets norra delar, där flera gamla rekord slogs med god marginal. På flera platser i Lappland hamnade vårens medeltemperatur dessutom över noll grader för första gången sedan mätningarna startade, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

En stark bidragande faktorn till rekordvärmen var den ovanligt milda marsmånaden, som gav våren en mycket varm start.  

– April och maj blev inte lika extrema i hela landet. I södra Sverige låg temperaturerna tidvis närmare det normala, medan norra Sverige fortsatte att ha temperaturer över det normala, uppger Lasse Rydqvist.

Högsta temperaturen

Vårens varmaste dag inträffade den 1 maj i Oskarshamn, då termometern visade 28,6 grader.

Årstidens lägsta temperatur, 23 minusgrader, noterades den 2 mars i Gielas i Lappland.

LÄS OCKSÅ: Dråpslag för många som väljer elbil – stödet kan försvinna 

Extremvärme i Europa

Samtidigt drabbades stora delar av Europa av en extrem värmebölja i maj. Värmerekord har noterats i bland annat, Portugal, Storbritannien och Frankrike.

Extremvärmen kopplas till väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år.

Värmeböljan orsakades av en så kallade värmekupol, där varm luft från Nordafrika har fångats under ett kraftfullt högtrycksområde.

– Det handlar förenklat om ett kraftigt högtryck där varm luft stängs in och pressas nedåt, ungefär som under ett lock, framhåller Klarts Lasse Rydqvist.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen