65-åring hittad död

65-åring hittad död

2023 12 11

En renskötare har anträffats avliden i fjällen.

Det var i början av helgen som polisen meddelade att man inlett en omfattande sökinsats norr om Kiruna.

Detta efter det att en 65-årig man anmälts försvunnen.

Under lördagen och söndagen har intensiva sökinsatser pågått där man bland annat använt helikoptrar, polis och fjällräddare.

Nu har mannen hittats död.

Ett stort område

Även på den norska sidan inleddes sökarbete som involverade en räddningshelikopter.

– Det är ju ett stort område han kan befinna sig i, men vi har uppe helikoptern. Det är även två civila helikoptrar som är med i sökinsatsen på svenska sidan och runt 15 fjällräddare, meddelade polisen till SVT tidigare under söndagen.

Anhöriga har underrättats

På söndagskvällen har man hittat en kropp i sökområdet och kunnat bekräfta att det är den försvunna 65-åriga mannen som hittats.

Mannen, som var verksam som renskötare, tros ha färdats med snöskoter, och det mycket är ännu oklart angående situationen.

– Under eftermiddagen anträffades den saknade mannen inom sökområdet avliden. Anhöriga är meddelade och sökinsatsen är avslutad, förklarar polisen.

Ingen misstanke

Det finns enligt polisen ingen misstanke om brott.

Sökinsatsen har genomförts tillsammans med fjällräddare, som ofta samarbetar med polisen vid försvinnanden i dessa områden.

– Polisen står för den nationella samordningen av fjällräddarna och ansvarar för att utbildning och utrustning är densamma i hela landet. I varje län med fjällområden finns det lokala fjällräddarsamordnare, framhåller polismyndigheten via sin webbsida.

Är specialiserade

På flera håll finns så kallade alpina fjällräddare stationerade, de är specialiserade på vissa terränger och är en viktig resurs för polisen.

– Förutom de vanliga fjällräddarna finns även så kallade alpina fjällräddare stationerade i Kiruna och Östersund. De är specialiserade på att arbeta vid branta stup och klippor. Många av deras räddningar utförs med vinsch från en polishelikopter.

Foto: S. Widua

Text: Redaktionen

JUST NU: Jubel för Åkesson – stor förändring bland Tidöpartierna

2025 11 26

Jimmie Åkesson (SD) nås av ett glädjebesked.

Sverigedemokraternas partiledare nås av goda nyheter.

Synen på honom bland de andra Tidöpartiernas väljare har förändrats – och SD-ledaren stärker sin position inför valet.

Jubel för Jimmie Åkesson

Jimmie Åkesson stärker sin ställning i en ny förtroendemätning från Novus.

Andelen som säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för SD-ledaren ökade med fyra procentenheter i novembermätningen, vilket innebär att Åkesson är den partiledare som ökar mest.

Totalt anger 29 procent att de har förtroende för SD-ledaren, vilket gör att han är den partiledare med tredje högst förtroende.

Särskilt noterbart är att förtroendet för Åkesson har ökat kraftigt bland regeringspartiernas sympatisörer, uppger Novus.

– Uppgången för Åkesson är bland regeringspartiernas sympatisörer, där nu 47 procent har förtroende för honom. I oktober var det 35 procent av regeringspartiernas sympatisörer som hade förtroende för honom, skriver Novus i syn analys.

Förtroendet för Åkesson har alltså ökat med 12 procentenheter bland regeringspartiernas sympatisörer.

Tungt för Mohamsson

Enligt Novus har Jimmie Åkesson vunnit på att stå i centrum för diskussioner om framtida regeringsbildningar, där SD har rest krav om att ingå i nästa regering, samtidigt som L har sagt nej till detta.

För Liberalernas partiledare Simona Mohamsson går det fortsatt tungt, enligt mätningen.

Förtroendet för Mohamsson har förvisso ökat med en procentenhet jämfört med oktober. Men det totala förtroendet ligger ändå bara på fyra procent, samtidigt som andelen som känner ganska eller mycket lite förtroende för Mohamsson har ökat med sju procentenheter och nu uppgår till 54 procent.

Många känner inte till Thand Ringqvist

Centerpartiets nya partiledare Elisabeth Thand Ringqvist är med i mätningen för första gången. 8 procent uppger att de har förtroende för henne, vilket gör att hon hamnar näst sist i mätningen. 49 procent svarade dock att de inte har någon uppfattning om henne eller inte vet vem hon är.

På förstaplats i förtroendemätningen hamnar Magdalena Andersson (S) med 43 procent. Andersson har dock backat med tre procentenheter jämfört med oktober.

Statsminister Ulf Kristersson (M) ligger tvåa i mätningen med 31 procent, vilket är en ökning med en procentenhet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Chockbesked för ryska folket – Kreml behöver pengar akut

2025 11 26

Putinregimen behöver akut få in skattemedel för att lösa budgeten och finansiera Rysslands rekordstora utgifter på militären.

Nu chockhöjs därför skatten i Ryssland.

En andra momshöjning kommer att placera landets skattenivåer i toppskiktet i hela världen när hundratals miljoner rubel ska krävas in från ryska konsumenters plånböcker, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Detta samtidigt som en tredjedel redan uppger att de saknar pengar till mat.

– Befolkningen kommer att bära en betydande börda av att betala ytterligare skatteskulder, varnar experter från Institutet för ekonomisk prognostisering vid Ryska vetenskapsakademin, framhåller tidningen.

Ska kompensera för oljetappet

Momssatsen ska höjas till 22 procent under 2026 vilket kan uppgå till drygt 1,4 biljoner rubel för inhemsk moms och upp till 450 miljarder rubel för moms på import, hävdar akademin.

Samtidigt behåller Ryssland en förmånligare momssats på samhällsviktiga varor, varför 10 procent av befolkningen med högst inkomst bedöms kommer att betala 32 procent av den extra skatten.

– Den ökade skattebördan kommer att användas fullt ut för att kompensera för minskningen av olje- och gasintäkterna, uppger det institutet.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Kan få konsekvenser

Enligt experterna kommer dock inte skattehöjningen stärka budgeten.

Mer troligt är att det ökar instabiliteten och leder till ekonomisk avmattning, minskade företagsvinster och en "betydande avmattning i investeringar”, skriver The Moscow Times.

– De ökande offentliga investeringarna kompenserar dock inte för nedgången i privata investeringar och den övergripande avmattningen i den ekonomiska tillväxten, vilket i sin tur ökar budgetsystemets instabilitet på medellång sikt, menar Institutet för ekonomisk prognostisering vid Ryska vetenskapsakademin.

LÄS MER: Uppgifter: Putin var nära att avgå

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen