60-årig kvinna död – “Inte naturliga skador”

2024 02 03

En kvinna tros ha misshandlats till döds.

För ungefär en vecka sedan inkom en kvinna i 60-årsåldern till ett sjukhus i Uddevalla med huvudskador.

I samband med att ha undersökt henne kom vårdpersonalen fram till att det hela skulle anmälas till polisen.

Nu har kvinnan avlidit, och kvinnans man är misstänkt för grov misshandel, någonting som kan komma att ändras till misstankar om mord.

Det meddelar polisen.

“Inte naturliga skador”

Kvinnans man är i 70-årsåldern och han sitter nu anhållen och kommer inom kort att begäras häktad av åklagare.

– Kvinna avliden efter misstänkt brott, meddelar polisen via sin webbsida.

– Torsdag den 25 januari inkom en kvinna i 60-årsåldern till sjukhus med skador på huvudet. Händelsen anmäldes till polis onsdagen 31 januari, detta då sjukvårdspersonal fattade misstanke om att det inte var naturliga skador.

Kvinnans anhöriga har underrättats.

Kan ändras

Händelsen utreds alltjämt som grov misshandel, men rubriceringen kan komma att ändras.

– Det här rubriceras nu som grov misshandel, men det kan komma att rubriceras om som mord, säger polisens presstalesperson August Brandt till GP.

Allvarligt problem

Jämställdhetsmyndigheten pekar ut mäns våld mot kvinnor som ett allvarligt problem.

– Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt jämställdhetsproblem. Våldet tar sig uttryck på olika sätt och innebär ett ansvar för många aktörer i samhället. Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är ett av Sveriges sex jämställdhetspolitiska delmål, framhåller myndigheten.

Förebyggande arbete

Ett stort fokus ligger på vikten av förebyggande arbete när det kommer till att förhindra allvarliga brott i nära relationer.

– Samhällets insatser har historiskt sett främst fokuserat på våldets konsekvenser snarare än dess orsaker, fortsätter myndigheten.

– Sveriges 10 åriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor visar på ett önskat perspektivskifte, där ett större fokus på ett förebyggande arbete ska sättas utan att för den del minska ambitionerna med stöd och skydd för utsatta.

Foto: E. Langvad Region Skåne

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas.

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt”

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen