60-årig kvinna död – “Inte naturliga skador”

2024 02 03

En kvinna tros ha misshandlats till döds.

För ungefär en vecka sedan inkom en kvinna i 60-årsåldern till ett sjukhus i Uddevalla med huvudskador.

I samband med att ha undersökt henne kom vårdpersonalen fram till att det hela skulle anmälas till polisen.

Nu har kvinnan avlidit, och kvinnans man är misstänkt för grov misshandel, någonting som kan komma att ändras till misstankar om mord.

Det meddelar polisen.

“Inte naturliga skador”

Kvinnans man är i 70-årsåldern och han sitter nu anhållen och kommer inom kort att begäras häktad av åklagare.

– Kvinna avliden efter misstänkt brott, meddelar polisen via sin webbsida.

– Torsdag den 25 januari inkom en kvinna i 60-årsåldern till sjukhus med skador på huvudet. Händelsen anmäldes till polis onsdagen 31 januari, detta då sjukvårdspersonal fattade misstanke om att det inte var naturliga skador.

Kvinnans anhöriga har underrättats.

Kan ändras

Händelsen utreds alltjämt som grov misshandel, men rubriceringen kan komma att ändras.

– Det här rubriceras nu som grov misshandel, men det kan komma att rubriceras om som mord, säger polisens presstalesperson August Brandt till GP.

Allvarligt problem

Jämställdhetsmyndigheten pekar ut mäns våld mot kvinnor som ett allvarligt problem.

– Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt jämställdhetsproblem. Våldet tar sig uttryck på olika sätt och innebär ett ansvar för många aktörer i samhället. Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är ett av Sveriges sex jämställdhetspolitiska delmål, framhåller myndigheten.

Förebyggande arbete

Ett stort fokus ligger på vikten av förebyggande arbete när det kommer till att förhindra allvarliga brott i nära relationer.

– Samhällets insatser har historiskt sett främst fokuserat på våldets konsekvenser snarare än dess orsaker, fortsätter myndigheten.

– Sveriges 10 åriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor visar på ett önskat perspektivskifte, där ett större fokus på ett förebyggande arbete ska sättas utan att för den del minska ambitionerna med stöd och skydd för utsatta.

Foto: E. Langvad Region Skåne

Text: Redaktionen

Fler och fler investerar i samma sak – ”kan få en bra vinst”

2025 08 16

En ökande trend syns i både Sverige och Finland.

2023 var inget bra år för de svenska och finska fritidshusmarknaderna.

Pandemiåren innebar en kraftigt ökad efterfrågan på fritidshus.

Efteråt följde stigande räntor och svag konjunktur, vilket slog hårt mot bostadsmarknaden.

Under 2024 vände trenden och under 2025 har antalet fritidshusaffärer ökat kraftigt.

– Det har funnits ett uppdämt behov. Jag skulle säga att det är en återgång till en mer normal nivå efter ett riktigt dåligt 2023, säger Hans Flink på Svensk Mäklarstatistik till DN.

Finland följer samma trend

Året första sex månader innebar en ökning på 23 procent av antalet fritidshusaffärer i Sverige.

I Finland syns en liknande trend.

Där ökade motsvarande försäljning med tio procent under sommarmånaderna maj, juni och juli.

Köper för att hyra ut

Ökningen innebär att den finländska fritidshusmarknaden stigit till en högre nivå än innan pandemiåren.

En anledning till ökningen är att många köper för att hyra ut semesterboende och på så sätt tjäna pengar på sin investering.

– Man kan få en bra vinst på att hyra ut sin stuga, eftersom också intresset för att hyra stugor är sällsynt högt och förmedlare och webbsidor gör det lätt för dem som är intresserade att hyra, säger Tuomas Viljamaa som är vd för det finska Centralförbundet för fastighetsförmedling i ett uttalande, rapporterar Svenska Yle.

Trenderna går isär

Samtidigt som antalet fritidshusaffärer steg i både Sverige och Finland går prisutvecklingen åt olika håll.

I Finland syns en liten genomsnittlig prisökning under sommarens fritidshusaffärer.

I Sverige sjönk medelpriset med två procent under året fösta sex månader, jämfört med föregående år.

– Fritidshus är inget måste för människor. De som har funderat på att sälja kan ha tänkt att ”vi får nog nöja oss med det här”, samtidigt som köparna kan tycka att det är ett bra läge, säger Hans Flink till DN.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Många saknar koll – växande trend kan ge böter

2025 08 16

Polisen flaggar för att okunskapen är stor kring ett populärt transportmedel.

Trafikpolisen i Sörmland har under sommaren stött på många elsparkcyklar som framförts utan tillräckliga tillstånd.

Två män har dömts för att ha kört elsparkcyklar, så kraftfulla att de räknas som mopeder, utan körkort.

– Vi ser väldigt många elsparkcyklar som är alldeles för kraftfulla som klassas som mopeder och ibland som motorcyklar, säger Björn Thunblad på polisregion Öst till SVT.

Dömdes för olovlig körning

För de två männen i Sörmland blev domen grov olovlig körning med dagsböter som påföljd.

Det berodde på att elsparkcyklarna som de färdats på klassades som moped klass 1, vilket kräver att föraren har körkort.

Brottet ansågs grovt då de både männen hade indragna körkort sedan tidigare.

Låg kunskap om elsparkcyklar

Kunskapen om reglerna som gäller för det populära färdmedlet är låg.

Det är väldigt vanligt med elsparkcyklar som är mer kraftfulla än vad föraren har rätt att köra.

Men det är upp till konsumenterna att ha koll, vilket många saknar, framhåller Björn Thunblad.

– Ända från när elsparkcyklarna kom har vi sett att det finns en brist hos konsumenterna kopplat till vilka regler som gäller och vilka krav som ställs på en som konsument, säger han.

Reglerna som gäller

En elsparkcykel kan klassas som en cykel förutsatt att den inte går fortare än 20 kilometer i timmen och har en kontinuerlig märkeffekt på högst 250 watt.

Om elsparkcykeln går snabbare eller har en högre effekt klassas den inte längre som en cykel och kan inte köras efter cykelregler.

- Elsparkcykeln ska ha bromsar och en ringklocka.

- Kör du i mörker ska elsparkcykeln ha fram- och baklyse samt vara utrustad med reflexer.

- Om den som kör är yngre än 15 år krävs hjälm.

- Det är inte tillåtet att skjutsa någon på en elsparkcykel.

- Det är inte tillåtet att köra en elsparkcykel på en trottoar eller gångbana.

Källa: Transportstyrelsen

Foto: Alan Labisch

Text: Redaktionen