50 000 nya jobb i Sverige

2023 08 29

Industrins gröna omställning kommer att skapa cirka 50 000 nya jobb i Sverige.

Det skriver Teknikföretagens och Industriarbetsgivarnas ekonomer i en färsk rapport.

Siffran är högre än vad som tidigare beräknats.

”En underskattning”

Beräkningarna har hittills visat att planerade satsningarna på grön omställning inom batteritillverkning skulle generera totalt drygt 28 000 nya jobb.

Men i den nya sammanställningen tillkommer 12 000 nya jobb inom gruvindustrin och dessutom väntas bilindustrins hittills planerade satsningar på produktion av elbilar skapa nära 9 000 nya jobb.

Sammantaget innebär det att den gröna omställningens satsningar kommer skapa närmare 50 000 nya jobb.

Siffran tycks dessutom vara i underkant.

– Uppskattningen måste ändå ses som en underskattning. Här räknas alltså inte de ytterligare jobb som skulle kunna skapas av fler investeringar i grön omställning i Sverige, som exempelvis i utvinning av kritiska mineral, säger Teknikföretagens chefekonom, Mats Kinnwall.

Han tillägger:

– En av de viktigaste slutsatserna vi kan dra ur den här analysen är industrins stora betydelse som jobbskapare, även för en mycket stor del av det som klassas som tjänstejobb.

Ny analysmetod

Den nya siffran har tagits fram med hjälp av en input/output-analys (I/O).

Enligt Teknikföretagen ger analysmetoden en mer rättvisande bild av hur många jobb som industrin skapar och hur många jobb i Sverige som är utsatta för internationell konkurrens.

– Framför allt visar den hur tätt sammanflätad varu- och tjänsteproduktion är. Nära 40 procent av näringslivets totala förädlingsvärde i Sverige producerades tack vare efterfrågan på näringslivets exportprodukter, framhåller organisationen.

Fakta sysselsättning inom industrin i Sverige

- Totalt sysselsätter industrin omkring 800 000 personer, såväl direkt som indirekt.

- För varje direkt jobb inom industrin skapas ytterligare 1,1 jobb, sysselsättningsmultiplikatorn uppgår till 2,1.

- Industrins andel av Sveriges BNP ligger på omkring 20 procent.

Källor: Teknikföretagens resp Industriarbetsgivarnas ekonomer

Foto: ThisisEngineering RAEng

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen