”5 000 kronor mer i månaden” – uppmaning till alla 60-talister

2025 10 09

Snart är det dags för många 60-talister att gå i pension.

Nu kommer en viktig uppmaning från Skandia.

Pensionsbolaget uppmärksammar att den så kallade riktålder för pension ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna från och med 2026.

Nu uppmanas blivande pensionärer att jobba minst två år längre än riktåldern. Nya beräkningar från Skandia visar att två extra år på arbetsmarknaden med gradvis nedtrappning kan ge 2 850–5 050 kronor mer i månaden som pensionär.

– Genom att planera sin pension i god tid, göra aktiva val och ha ett långsiktigt sparande på egen hand så ökar chanserna till en pension att leva gott på. Det går även att höja sin pension avsevärt genom att fortsätta jobba något år extra efter sin riktålder, framhåller Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Stort hinder

Samtidigt hindras många äldre från att arbeta längre. Skandia pekar ut ålderism på arbetsmarknaden som ett stort problem – det vill säga fördomar om äldre som leder till att gruppen hindras från att fortsätta arbeta.

– Ålderism är kanske den mest förbisedda formen av diskriminering. Här behövs attitydförändringar på bred front men som individ också en medvetenhet om behovet att hålla sig nyfiken och relevant för att ge sig själv de bästa möjligheterna att jobba fram till riktåldern för pension, säger Mattias Munter.

– Forskning tyder på att produktiviteten bevaras långt upp i åldrarna, och till och med ökar hos akademiker i takt med åldern. Trots det finns tyvärr en utbredd bild av att äldre som grupp har svårt att lära nytt. När ålderismen leder till att de som vill och kan jobba längre inte får göra det blir detta ett samhällsproblem. Ett samhällsproblem som dessutom sänker pensionerna ytterligare.

LÄS MER: ”27 procent” – Swedbank bekräftar stor prisökning

Det här gäller för alla 60-talister

Född 1960:

Din riktålder är 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2027).
Du kan tidigast ta ut allmän pension från 62 år.

Född 1961/62

Din riktålder är 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år
Du kan tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 63 år.

Född 1963/1964:

Din riktålder är 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2030/2031).
Du kan tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 64 år

Född 1965/1966

Din riktålder är enligt prognosen 67 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år
För år 2029 är riktåldern beslutad till 67 år. Därför kan du tidigast ta ut allmän pension från den månad du fyller 64 år

Född 1967 till och med 1969:

Din riktålder är enligt prognosen 68 år.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från månaden du fyller 68 år.
Du kan tidigast ta ut allmän pension från 64 år.

Källa: Pensionsmyndigheten

LÄS OCKSÅ: Wall Street-analytiker: Här är tre intressanta utdelningsaktier

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Hundratusentals svenskar har insjuknat – ökar lavinartat

2025 10 21

Det finns en “dold folksjukdom” i Sverige som kan ha drabbat en miljon svenskar.

Sjukdomen är allvarlig och orsakar skador på kroppen nästan omedelbart.

På bara 15 år har antalet unga vuxna som insjuknat fördubblats.

Det handlar om typ 2-diabetes som ökar kraftigt i Sverige, rapporterar DN. Totalt lever idag 7,5 procent av befolkningen med sjukdomen.

I verkligheten kan dock siffran vara betydligt högre med tanke på mörkertalet. Enligt epidemiologen Sofia Carlsson skulle hela 12 procent kunna vara drabbade.

– För mig låter det tyvärr inte orimligt, säger Marju Orho-Melander, som är professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, i en kommentar till siffran, enligt DN.

Högre risk för hjärtsjukdomar

Att så många kan vara drabbade av typ 2-diabetes utan att veta om det får forskarna att varna för att det handlar om en “dold” folksjukdom.

Sjukdomen är dessutom aggressiv och kan orsaka svåra konsekvenser för hälsan, bland annat njurskador, nervskador och synförlust.

– Ju tidigare man får typ 2-diabetes, desto farligare är det. Man har en högre risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdom och för tidig död, säger Sofia Carlsson till tidningen.

Genetik och socioekonomiska faktorer

Enligt studier på området är sjukdomen dubbelt så vanlig bland personer födda utanför Europa. Forskarna menar att det beror på genetiska faktorer.

Dessutom spelar socioekonomiska faktorer in i risken att drabbas av diabetes typ 2.

– Tyvärr så verkar det finnas en socioekonomisk gradient här, har Mats Martinell, som forskar på diabetes vid Uppsala universitet, tidigare förklarat för SR.

Livsstilsfaktorer som ökar risken för diabetes är vanligare bland grupper som har det sämre ställt socioekonomiskt.

LÄS OCKSÅ: Populär maträtt utreds – kopplad till dödsfall

Stillasittande

Det handlar om bland annat övervikt och stillasittande, vilket är riskfaktorer när det gäller både diabetes och många andra sjukdomar.

– De som har bra socioekonomi klarar sig som med nästan alla sjukdomar bättre för att de har råd och möjlighet att äta god mat och har råd med fritidsaktiviteter och så vidare, medan de som har det lite jobbigare löper större risk att drabbas framöver, säger Mats Martinell till radiokanalen.

Enligt Svenska Diabetesförbundet kan uppskattningsvis 150 000 personer ha sjukdomen utan att veta om det.

LÄS MER: Populära räkor i butiker utreds – kan vara farliga

Foto: M. Dominguez de Gouveia

Text: Redaktionen

“Putins största fiende” redo med soldater – kommer få Kreml att koka

2025 10 21

Storbritannien är Rysslands “fiende nummer ett”.

Det säger den brittiske försvarsministern John Healy i ett uttalande sent på måndagskvällen.

Han ger även besked om att Natolandet är redo att spendera “långt över” 100 miljoner pund på att placera ut trupper i Ukraina.

Men bara på ett villkor.

Det förutsätter att Donald Trump lyckas säkra ett fredsavtal med Ryssland.

– Eftersom president Trump leder arbetet för fred här i Europa är vi redo att leda arbetet för att säkra den på lång sikt, säger John Healy enligt Sky News.

"Ny era"

Försvarsministern varnar i samma veva för “en ny era av hot”.

Han säger att risken för en större konflikt i Europa inte varit så stor sedan andra världskriget. En slutsats som flera andra europeiska ledare delar.

En brittisk fredsbevarande styrka skulle bidra till att säkra Ukrainas luftrum och vatten och utbilda dess trupper om Ryssland går med på att avbryta kriget.

– För våra väpnade styrkor ser jag redan över beredskapsnivåerna och påskyndar finansieringen av miljontals pund för att förbereda oss för en eventuell utplacering i Ukraina, säger John Healy.

Får Kreml att se rött

Storbritannien har tillsammans med Frankrike vid flera tillfällen tidigare lyft diskussionen om att sätta in fredsbevarande styrkor i Ukraina.

Förslaget har fått Kreml att koka.

Rysslands diktator Vladimir Putin har mer eller mindre hotat att utrota de Natoländer som gör verklighet av idén.

– Det har talats om att skicka Natostyrkor till Ukraina. Men vi minns ödet för de som skickade styrkor tidigare. Nu kommer konsekvenserna för interventionisterna att bli mycket mer tragiska, sade Putin i ett tal till Rysslands parlament förra året.

LÄS MER: Allt ska bort – smocka mot Putin nu i veckan

“Legitima mål”

Han upprepade samma budskap så sent som i september i år.

– Om några trupper dyker upp där, särskilt nu under striderna, utgår vi från att de kommer att vara legitima måltavlor, sade Putin enligt The Moscow Times och tillade:

– Om beslut fattas som leder till fred, till långsiktig fred, så ser jag helt enkelt inte poängen med deras närvaro på Ukrainas territorium. För om överenskommelser nås, låt ingen tvivla på att Ryssland kommer att följa dem fullt ut.

LÄS MER: “Jag ska bryta Zelenskyjs ben” – EU-parlamentariker hotar

Foto: President of Russia Office

Text. Redaktionen