49 döda i svår fartygsolycka

2024 06 12

Ett fartyg med 260 personer ombord har råkat ut för en svår olycka.

Händelsen ägde rum utanför Jemens kust, enligt en rapport från FN.

Fartyget avgick från Somalia och ska ha kantrat på måndagen i närheten av Alghareef Point utanför Jemens kust. 

Minst 49 personer har dött i olyckan. Bland de omkomna finns 31 kvinnor och sex barn, uppger FN:s migrationsorgan IOM.

140 saknas

De 260 personerna ombord uppges ha varit migranter från Somalia och Etiopien.

Fortfarande saknas 140 personer som gick ombord på fartyget.

Incidenten är alarmerande och sätter fingret på en situation som måste åtgärdas å det snaraste, understryker FN.

– Den här senaste tragedin är ytterligare en påminnelse om det akuta behovet av att arbeta tillsammans för att ta itu med akuta migrationsutmaningar och säkerställa säkerheten samt säkerheten för migranter längs migrationsvägarna, säger Mohammedali Abunajela, talesperson för IOM, enligt Reuters.

"Världens farligaste"

Enligt IOM, som gör en sammanställning av migranter som dödas eller försvinner i samband med migration, har sedan 2014 registrerat 1 860 dödsfall och försvinnanden längs vägen från Östafrika till Gulfstaterna.

Omkring 500 av fallen handlar om människor som drunknat.

IOM beskriver rutten som “en av världens mest trafikerade och farligaste".

– Migranter, som ofta förlitar sig på smugglare för att navigera resan, löper ofta en ökad risk, inklusive människohandel, under den farliga båtresan till Jemens kuster, framhåller FN:s migrationsorgan i sin rapport.

Statistik från FN visar att 97 000 migranter anlände till Jemen från Afrikas horn bara under fjolåret.

Även Medelhavet pekas ut

Förutom havsvägen mellan Östafrika och Jemen har även centrala Medelhavet pekats ut som en extremt riskfylld rutt.

Läkare utan gränser beskriver det senare som “den dödligaste i världen”.

En av dem från organisationen som arbetat med att rädda migranter på medelhavet är logistikern och ribbåtsföraren Janne Malmström.

– Man lämnar fartyget, det är kolsvart och man drar i väg mitt ute i den svarta natten, säger han i podden Uppdrag: rädda liv.

– Man vet att det finns någon gummibåt eller någonting därute – svart gummibåt, svart på natten – man ser inte så mycket. Och så plötsligt är man mitt uppe i en situation där många är panikslagna. Det kanske är en båt som håller på att välta. Man kommer väldigt nära en annan verklighet.

Arkivfoto: R. Molenkamp

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen