49 döda i svår fartygsolycka

2024 06 12

Ett fartyg med 260 personer ombord har råkat ut för en svår olycka.

Händelsen ägde rum utanför Jemens kust, enligt en rapport från FN.

Fartyget avgick från Somalia och ska ha kantrat på måndagen i närheten av Alghareef Point utanför Jemens kust.

Minst 49 personer har dött i olyckan. Bland de omkomna finns 31 kvinnor och sex barn, uppger FN:s migrationsorgan IOM.

140 saknas

De 260 personerna ombord uppges ha varit migranter från Somalia och Etiopien.

Fortfarande saknas 140 personer som gick ombord på fartyget.

Incidenten är alarmerande och sätter fingret på en situation som måste åtgärdas å det snaraste, understryker FN.

– Den här senaste tragedin är ytterligare en påminnelse om det akuta behovet av att arbeta tillsammans för att ta itu med akuta migrationsutmaningar och säkerställa säkerheten samt säkerheten för migranter längs migrationsvägarna, säger Mohammedali Abunajela, talesperson för IOM, enligt Reuters.

"Världens farligaste"

Enligt IOM, som gör en sammanställning av migranter som dödas eller försvinner i samband med migration, har sedan 2014 registrerat 1 860 dödsfall och försvinnanden längs vägen från Östafrika till Gulfstaterna.

Omkring 500 av fallen handlar om människor som drunknat.

IOM beskriver rutten som “en av världens mest trafikerade och farligaste".

– Migranter, som ofta förlitar sig på smugglare för att navigera resan, löper ofta en ökad risk, inklusive människohandel, under den farliga båtresan till Jemens kuster, framhåller FN:s migrationsorgan i sin rapport.

Statistik från FN visar att 97 000 migranter anlände till Jemen från Afrikas horn bara under fjolåret.

Även Medelhavet pekas ut

Förutom havsvägen mellan Östafrika och Jemen har även centrala Medelhavet pekats ut som en extremt riskfylld rutt.

Läkare utan gränser beskriver det senare som “den dödligaste i världen”.

En av dem från organisationen som arbetat med att rädda migranter på medelhavet är logistikern och ribbåtsföraren Janne Malmström.

– Man lämnar fartyget, det är kolsvart och man drar i väg mitt ute i den svarta natten, säger han i podden Uppdrag: rädda liv.

– Man vet att det finns någon gummibåt eller någonting därute – svart gummibåt, svart på natten – man ser inte så mycket. Och så plötsligt är man mitt uppe i en situation där många är panikslagna. Det kanske är en båt som håller på att välta. Man kommer väldigt nära en annan verklighet.

Arkivfoto: R. Molenkamp

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen