36 åtalas för våldsamheter efter Black Lives Matter-protest

2021 10 30

När demonstrationen var över fortsatte en grupp att tåga och gick till kraftigt angrepp mot polisen.

Den stora Black Lives Matter-demonstrationen i Göteborg den 7 juni sommaren 2020 gick lugnt till enigt Åklagarmyndigheten men när den arrangerade demonstrationen var slut hände något mycket obehagligt.

Spårade ur och urartade

En folksamling nöjde sig inte med den planerade och avslutade demonstrationen utan beslutade sig för att tåga vidare till Götaplatsen där det hela fullständigt spårade ur och urartade.

Sparkar, slag och stenar

SVT uppger att oroligheterna sträckte sig ned till området runt Gustav Adolfs Torg.

– Deltagare har sparkat, slagit och kastat stenar och andra föremål mot polisen och deras fordon, säger kammaråklagare Elisabeth Trouvé enligt Göteborg-Posten.

Våld och misshandel

– Åklagaren menar att det blev ett våldsamt upplopp, uppger Åklagarmyndigheten enligt GP.

GP rapporterar att en rad misstänkta brott ägde rum, bland annat följande:

⛔ Våldsamt upplopp

⛔ Sabotage mot blåljusverksamhet

⛔ Skadegörelse

⛔ Våld mot tjänsteman

⛔ Misshandel

Tack vare alla kameror

Tack vare att polisen gått igenom inte mindre än 145 timmars filmmaterial så har man fått in massor med intressant information om kravallerna från polisens kroppskameror, butikskameror, drönare och allmänhetens filmer.

– Våldet har huvudsakligen bestått i att deltagare i folksamlingen sparkat, slagit och kastat stenar och andra föremål mot polisen och deras fordon, säger kammaråklagare Elisabeth Trouvé till GP

Mellan 15 – 30 år

Nu väcks åtal mot inte mindre än 36 personer efter det våldsamma efterspelet till Black Lives Matter-demonstrationen.

De åtalade är mellan 15 och 30 år och hemmahörande i Göteborgsområdet. Några är bosatta i Västsverige och hade rest in till Göteborg den aktuella dagen uppger Expressen.

Foto: Polisen Göteborg City, FB

[yop_poll id="835"]

Chockbesked för prestigeprojekt: Kommer kosta 56 miljarder kronor

2025 09 18

Kostnaden för det prestigefulla Västlänkenprojektet skjuter i höjden.

Prislappen för den cirka åtta kilometer långa järnvägstunneln under Göteborg beräknas landa på 56 miljarder kronor. Det är en ökning med 80 procent om man räknar bort inflationen, rapporterar DN.

–  Kostnaden som WLC angett för Korsvägenetappen har ökat med fem miljoner per dag varje dag sedan 2018. Vi är mycket besvikna, för att inte säga rent ut sagt förbannade, säger Patrick Guné, chef för Stora projekt på Trafikverket, till tidningen.

Häver kontraktet

Tidigare under torsdagen meddelade Trafikverket att kontraktet för Västlänkens Korsväggen-etap hävs.

Myndigheten riktar allvarliga anklagelser mot det NCC-ledda konsortiet WLC (Wayss & Freytag Ingenieurbau AG).

Enligt Trafikverket ska WLC ha gynnat egna och närstående bolag i samband med upphandlingar inom konsortiet. Dessutom anklagas företaget för att ha valt tekniska lösningar som främst gynnat den egna vinningen, samt för att ha lagt på oskäliga påslag i flera led.

– Enligt granskningen har WLC allvarligt brustit i omsorgsplikten avseende kontraktsadministration och ekonomistyrning. Allt detta med ökade kostnader för skattebetalarna som följd, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Slår tillbaka

Byggföretaget NCC tillbakavisar anklagelserna som riktats mot WLC.

Företaget kallar Trafikverkets påstående för felaktiga.

– Detta är ett djupt beklagligt beslut som kommer att öka slutkostnaden och leda till stora förseningar av Västlänken. De påståenden som anges som hävningsgrund stämmer inte, och med det här försöket att skyla sina egna tillkortakommanden illustrerar Trafikverket sin oförmåga att driva stora samverkansprojekt, säger Kenneth Nilsson, affärsområdeschef på NCC Infrastructure.

Trafikverkets Patrick Guné köper inte byggföretagets förklaring.

– När vi ser kostnadsökningar på nästan 400 procent, känner vi oss lurade. Vår uppgift är att bygga en anläggning som Göteborg och hela Sverige kan vara stolta över, inte att medverka till att pengar försvinner utan förklaring, säger han.

– Vi har ett ansvar gentemot resenärer och skattebetalare. Att häva kontraktet är ett tufft beslut, men nu är det nödvändigt att sätta ner foten för att komma vidare och leverera det som Västsverige behöver, en pålitlig och modern järnväg.

LÄS MER: Kalldusch för Ica – konkurrenten närmar sig snabbt

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massiva explosioner” – rysk jätteanläggning attackerad

2025 09 18

En av Rysslands största energianläggningar har attackerats.

Det handlar om Gazprom Neftekhim Salava – en av Rysslands största olje- och gasanläggningar. Skrytbygget är baserat i delrepubliken Basjkirien – cirka 1 300 från frontlinjen i Ukraina.

Nu stiger ett stort svart rökmoln från anläggningen som attackerats av flera ukrainska långdistansdrönare.

Drönarna slog enligt uppgift ner i en ”bearbetningsenhet” i anläggningens centrum.

– Det utlöste massiva explosioner, rapporterar Ukrainas säkerhetstjänst SBU, som säger sig ligga bakom den framgångsrika attacken.

Ryssland bekräftar

Ledaren för Basjkirien, Radij Chäbirov, bekräftar attacken.

Han uppger att två drönare har avfyrats mot anläggningen.

Chäbirov bekräftar inte att drönarna träffat anläggnignen, men uppger att en brand har brutit ut. Vidare säger han att det inte finns några uppgifter om dödsoffer.

Intensiva attacker

Det är oklart om anläggningen är satt ur spel. Ukrainska drönarattacker har tidigare orsakat produktionsstopp i flera ryska oljeanläggningar.

I augusti förlorade Ryssland cirka 17 procent av sin totala raffineringskapacitet. Siffran motsvarar 1,1 miljon fat olja per dag, rapporterar Reuters.

LÄS MER: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Energijätten finansierar kriget

Energijätten Gazprom, som är majoritetsägt av ryska staten, ansvarar för olje- och gasanläggningen i Basjkirien.

Gazproms intäkter är livsviktiga för den ryska krigskassan. Bolaget har världens största naturgasreserver och ett omfattande nätverk av gasledningar.

Gazprom producerar även råolja. Intäkterna från oljeproduktionen utgör en viktig del i ryska statens finansieringen av anfallskriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Putin på väg att beslagta miljarder

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen