3,4 miljoner svenskar kan få ny lön

2026 06 18

Trycket är hårdare än någonsin.

Aldrig förr har så många engagerat sig när 500 kollektivavtal, som omfattar drygt 3,4 miljoner anställda, ska omförhandlas under 2027.

Dessutom är lönekraven bredare än vad de varit tidigare. 

– Många vill se reallöneökningar och känna att lönen sätts på ett rättvist och begripligt sätt, säger Martin Wäsfelt, Unionens förhandlingschef, i ett uttalande.

Rekordstort engagemang

Över 21 000 av Unionens medlemmar var med och tyckte till i den i år rekordstora insamlingsfas som föregår avtalsrörelsen. 

Förutom själva lönenivån handlar kraven även om rättvisa och transparens. Enligt facket är det många som upplever det svårt att förstå dels hur lönerna sätts, dels att skillnaderna ofta är omotiverade.

– Det räcker inte att systemet finns, det måste också fungera i praktiken. Här finns ett tydligt utvecklingsbehov som vi behöver adressera i avtalen, säger Martin Wäsfelt.

LÄS MER: Stor vändning för jobbsökande

Trycker på kortare arbetstid

Det är inte bara lönefrågan som lyfts fram av medlemmarna. Kortare arbetstid och bättre balans mellan jobb och fritid har fått särskilt stor uppmärksamhet i år, enligt Unionen. Bakgrunden är att fler tjänstemän slagit larm om en pressad arbetssituation med dåliga förutsättningar för återhämtning.

– Arbetstidsförkortning handlar om ett mer hållbart arbetsliv. Många upplever att tempot är för högt och att det är svårt att få ihop livet. Det här är en fråga som facket behöver ta vidare med kraft, säger Martin Wästfelt.  

Att engagemanget i år varit rekordstort bedömer förhandlingschefen ge extra stor styrka inför den stundande förhandlingen.

– Det här är ett starkt resultat att så många medlemmar har deltagit. Vi ser en tydlig samsyn kring vilka frågor som verkligen spelar roll. Det ger oss ett tydligt medskick när vi nu går vidare och ska prioritera inför förhandlingarna.

LÄS MER: Viktig uppmaning till bilister – gäller idag torsdag

Foto: Kraken Images

Text. Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen