Det visar spelbolaget Unibets odds över vad som kan inträffa under året.

Sannolikheten för att något medlemsland kommer att rösta om att lämna EU under 2025 är cirka 25 procent, enligt spelbolaget.

Vilka länder som är mest sannolika att genomföra en sådan omröstning framgår inte.

En färsk undersökning från den franska tankesmedjan Foundation for Political Innovation och mätinstitutet Ipsos visar dock att Bulgarien är landet med den högsta andelen väljare som vill lämna EU. Mer än var femte bulgarisk väljare (22 procent) anser att landet borde rösta om att lämna unionen.

Tvåa på listan är Tjeckien (20 procent), tätt följt av Österrike (19 procent) och Frankrike (18 procent).

Högerpopulister vill stanna kvar

I genomsnitt vill endast 13 procent av EU:s invånare lämna unionen.

Anmärkningsvärt är att de som röstar på nationalistiska högerpartier också är överväldigande positiva till att stanna kvar i EU. 

Till och med väljare som tänker rösta på ett parti som tillhör den högernationalistiska EU-gruppen Identitet och demokrati (ID) är positiva till att stanna kvar i EU. Hela 66 procent av väljargruppen uppger att de inte vill lämna unionen.

Siffran är ännu högre (80 procent) för väljare som röstar på partier som tillhör gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR), där bland annat Sverigedemokraterna ingår.

Fler odds på händelser 2025

Utöver ett lands eventuella EU-uttåg visar Unibets spåkula att 2025 kan bli en ekonomisk berg-och-dalbana.

Enligt oddsmarkaden kommer Stockholmsbörsen (OMX) att öka, medan styrräntan ser ut att sänkas och landa någonstans kring 2,25 procent, jämfört med dagens 2,50 procent.

Samtidigt förutspår oddsen att den svenska arbetslösheten ökar under året och att den svenska kronan ej kommer stärkas gentemot euron eller dollarn.

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen