200 000 anställda kan få löneökning

2023 12 15

Bland hundratusentals anställda i Sverige växer nu förhoppningarna om högre lön.

Detta efter att två av landets största fackförbund lämnat över sina krav på nya avtal till Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Kommunala företagens arbetsgivarorganisation, Sobona.

200 000 medlemmar

Förhoppningarna om löneökningar, samt flera andra villkorsförbättringar, gäller Sveriges anställda inom kommun och region.

Bakom de nya kraven står fackförbunden Vision och Akademikerförbundet SSR och totalt omfattas drygt 200 000 medlemmar i överlämnandet av det nya avtalet.

– Vi behöver säkra löneökningarna för våra medlemmar i välfärden, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision, i ett pressmeddelande.

"För lågt värderade"

Åtgärderna som de två fackförbunden kräver ämnar att “stärka sektorns attraktivitet att behålla, utveckla och rekrytera medarbetare med rätt kompetens".

Ytterligare mål är att tydliggöra karriärvägar och skapa incitament så att det lönar sig att stanna kvar och utvecklas på samma arbetsplats.

– Jobben inom kvinnodominerade yrkesgrupper är alltför lågt värderade och måste komma i kapp övriga arbetsmarknaden. Det handlar om att värdesätta våra medlemmars viktiga arbete och om att tillräckligt många ska vilja söka sig till och stanna i dessa yrken, säger Veronica Magnusson.

Särskilda lönesatsningar

Förändringarna hänger emellertid på att SKR och Sobona går med på kraven.

Avtalen från vision och SSR ser ut enligt följande: ett ettårigt löneavtal med löneökningstakt i nivå med märket på arbetsmarknaden.

Fackförbunden kräver dessutom särskilda lönesatsningar på medarbetare inom yrken som idag domineras av kvinnliga anställda, eftersom dessa jobb drabbats hårdare än andra av inflationen.

– Erfarenhet måste löna sig. Vi ser en osunt hög personalomsättning i landets kommuner vilket beror på brister i arbetsmiljö i kombination med dålig löneutveckling och kompetensutveckling, säger Heike Ekers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, i samma pressutskick.

– Det måste bli mer attraktivt att vara akademiker i kommunerna.

Längre semester

Utöver löneökningar vill förbunden även öka medlemmarnas inflytande över sitt eget arbete. Exempel som ges är att minska den totala arbetstiden genom bland annat arbetstidskonton eller längre semester.

– För att skapa en balans mellan arbete och fritid, konstaterar fackförbunden.

Nuvarande avtal, som alltså berör cirka 200 000 anställda i kommuner, regioner samt kommunala eller regionägda bolag, och löper ut 31 mars 2024.

LÄS MER: Öppnar för förkortad arbetstid i Sverige

Foto: Kraken Images

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen