Den förstnämnda höjs med fyra procent från och med 1 januari 2025 som en del av den automatiska uppräkningen – den högsta höjningen på nio år.

Men glädjen tycks vara kortvarig.

På tisdagsmorgonen kommer nämligen ett oväntat bakslag.

Det är organisationen SPF Seniorerna som slår larm om en kalldusch för såväl befintliga som framtida pensionärer.

Man pekar på konsekvenserna av “lappande och lagande” från politikens håll för att mildra en över lång tid utebliven höjning av den inkomstbaserade allmänna pensionen.

– Den allmänna pensionen har inte förstärkts. Istället har det lappats-och-lagats med skattelättnader, inkomstpensionstillägg och höjd garantipension. Resultaten har uteblivit och flera allvarliga effekter har uppstått som följd, framhåller SPF i en ny rapport.

"Lönar sig inte att arbeta"

SPF framhäver vidare att det numera inte “enbart är inbetalade avgifter och arbetslivsinsatser" som avgör pensionen för många äldre.

Drygt sju av tio pensionärer har istället statliga bidrag i form av garantipension och/eller inkomstpensionstillägg.

– Arbetets betydelse för pensionens storlek blir marginell för många, det lönar sig inte att arbeta för sin pension för tre av fyra av dagens och framtidens pensionärer, betonar SPF och tillägger:

– Detta beror främst på höjningen av garantipensionen samtidigt som inkomstpensionen inte har förstärkts. Således är det tveksamt om livsinkomstprincipen och principen om att systemet ska bygga på arbete kan sägas gälla för majoriteten seniorer.

Vill ändra pensionssystemet i grunden

I rapporten ifrågasätts även principen om ett pensionssystem fristående från statsfinanserna levs upp till längre.

Det har enligt SPF kostat 56 miljarder kronor från just statsfinanserna att komma till rätta med försvagningen av allmän pension sedan 2020.

– Olika bidragsåtgärder och lappande-och-lagande bör nu ha kommit till vägs ände som verktyg för att stärka pensionerna. En högre inkomstbaserad allmän pension genom höjd avgift till 18,5 procent skulle kosta omkring 25 miljarder kronor att genomföra. Det är dags att renovera och utveckla pensionssystemet, understryker SPF.

Organisationen föreslår nu att göra om pensionssytemet i grunden med högre pensionsavgit genom en omfördelning inom befintlig arbetsgivaravgift, som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del genom högre inkomstbaserad allmän pension.

Man vill även se över grundskyddet.

Foto: Anaterate

Text: Redaktionen

Det är den ansedda och oberoende organisationen Matpriskollen som ligger bakom rapporten.

Under vecka 39 granskades ordinariepriser på hela 212 livsmedelsartiklar från de stora rikstäckande kedjorna.

– Som konsument är det nästan omöjligt att orka och ens kunna prisjämföra i större skala mellan olika butiker och därför är den här undersökningen väldigt viktig, säger Ulf Mazur, grundare av Matpriskollen i en kommentar.

Billigast respektive dyrast

Nu kan organisationen konstatera att det, återigen, är Willys som har de lägsta ordinariepriserna i landet.

För en “vanlig” familj bestående av två sammanboende vuxna och två småbarn är det däremot uppstickaren City Gross som är den dyraste kedjan i de flesta regionerna.

Se hela listan i slutet av artikeln.

I undersökningen ingår dock inte eventuella medlemsbonusar, seniorrabatter, kampanjpriser och liknande som dock kan påverka resultatet.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, säger Ulf Mazur.

Har inte med Lidl och Hemköp

Matpriskollen har granskat följande kedjor: ICA Maxi, ICA Kvantum, Stora Coop, Willys och City Gross.

Eftersom ICA har butiksunik prissättning har man utgått från fyra butiker från vardera ICA-kedja och räknat på snittpriset.

Noterbart är dock att Lidl, Hemköp, ICA Nära, ICA Supermarket, Coop, Coop X:tra och ett par andra kedjor inte finns med i undersökningen.

Enligt Ulf Mazur finns det emellertid en förklaring till detta. Sortimentbredden och djupet varierar för mycket, vilket omöjliggör relevanta jämförelser.

– När vi jämför så många identiska artiklar, så kan vi inte ha med alla kedjor då sortimenten är för olika. Därför är till exempel inte Lidl med i den här undersökningen.

LÄS MER: “Sveriges sämsta matkedja” – har flera miljoner medlemmar

Hela listan

Beroende på storleken på hushållet och var man bor i landet kan prisskillnaderna se olika ut.

För ett sammanboende par med två småbarn ser dock prislapparna på livsmedel månadsvis ut enligt följande i de olika regionerna.

Syd

Willys: 11 823 kronor

Coop: 12 168 kronor

ICA Maxi: 12 195 kronor

ICA Kvantum: 12 513 kronor

City Gross: 12 627 kronor

Sydöst

Willys: 11 823 kronor

ICA Maxi: 12 131 kronor

ICA Kvantum: 12 550 kronor

City Gross: 12 627 kronor

Coop: 12 898 kronor

Väst

Willys: 11 823 kronor

ICA Maxi: 12 054 kronor

Coop: 12 417 kronor

ICA Kvantum: 12 438 kronor

City Gross: 12 627 kronor

Öst

Willys: 11 823 kronor

ICA Maxi: 12 402 kronor

ICA Kvantum: 12 478 kronor

City Gross: 12 627 kronor

Coop: 12 880 kronor

Mellansverige

Willys: 11 823 kronor

ICA Maxi: 12 079 kronor

ICA Kvantum: 12 514 kronor

Coop: 12 605 kronor

City Gross: 12 627 kronor

Norr

Willys: 11 823 kronor

ICA Maxi: 12 327 kronor

Coop: 12 626 kronor

ICA Kvantum: 12 688 kronor

City Gross: 12 725 kronor

Se alla jämförelser med andra typer av hushåll (singel, två tonårsbarn etc) genom att klicka här (länk till Matpriskollen).

Foto: ICA-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop Sverige

Text: Redaktionen