18 fartyg skickas ut – två Natoländer på plats i Sverige

2023 10 11

Under gårdagen meddelade Finlands regering att en gasledning i Finska viken troligen har utsatts för sabotage.

Skadorna på ledningen orsakades av ”extern aktivitet”.

Det framhöll Finlands presidentkansli i ett uttalande.

Enligt flera experter och bedömare är det troligt att Ryssland ligger bakom sabotaget.

Rysslandsexperten Marko Eklund tror att det är Rysslands reaktion på Finlands medlemskap i Nato.

– Ryssland en av få aktörer som har resurser att utföra ett dylikt sabotag på Östersjön. Området är dessutom bekant för ryssarna sedan flera århundraden tillbaka, framhåller experten enligt Yle.

Marko Eklund berättar även att den ryska Östersjöflottan har specialtrupper som är tränade för att kunna utföra operationer på djupt vatten.

18 fartyg skickas ut

Kort efter det misstänkta sabotaget mot gasledningen i Finska viken inleder den svenska Försvarsmakten en storskalig övning tillsammans med marina enheter från Natoländerna Finland och Storbritannien.

Syftet med övningen, som går under namnet Marinövning Höst 2023, är att träna på att tillsammans upptäcka och bemöta olika typer av undervattenshot.

18 fartyg deltar i övningen som tar plats i Stockholms skärgård och Gotska sjön.

Ska upptäcka undervattenhot

Tillsammans med Finland och Storbritannien ska den svenska marinen öva på att upptäcka och hantera potentiella undervattenshot mot Sverige.

– Marinen har en väl utvecklad förmåga att upptäcka och bemöta olika undervattenshot.

– Genom den här övningen får dels våra besättningar, sensor- och vapenoperatörer mängdträning, och dels träning i att lösa den här typen av uppgifter tillsammans, både i sammansatta förband och tillsammans med andra nationer.

Det berättar kommendör Anders Bäckström, som är chef för 4.sjöstridsflottiljen.

Stärkt beredskap

Den finska och svenska flottan har sedan i våras stärkt beredskapen för att förhindra ryska attacker mot ländernas energinät.

Ryska ytfartyg har upptäckts i närheten av vindkraftsparker och undervattensledningar.

– Vi är övertygade om att Ryssland har gjort det, kartlagt målen på något sätt, sa svenska marinens befälhavare Ewa Skoog Haslum till Iltalehti.

På frågan om det finns risk för att Ryssland saboterar och förstör undervattensledningar, svarade befälhavaren:

– Absolut. De är ett sätt att genomföra en insats mot oss.

Fakta Marinövning Höst 2023

- Vad: Syftet med övningen är att träna på att tillsammans upptäcka och bemöta olika typer av undervattenshot.

- När: 11–18 oktober

- Var: Stockholms skärgård och Gotska sjön

- Vilka deltar: Tredje- och Fjärde sjöstridsflottiljen, Första ubåtsflottiljen, Stockholms amfibieregemente, Marinbasen, Helikopterflottiljen, Ledningsregementet, Kustbevakningen samt marina enheter från Finland och Storbritannien. Totalt ingår 18 fartyg, samt landbaserad personal. Sammanlagt deltar cirka 500 personer från marinen.

Källa: Försvarsmakten

Foto: Jimmie Adamsson Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen