I arbetsuppgifterna för Postnords personal ingår det att hålla ögonen öppna efter försändelser som verkar misstänkta.

Polisen har sedan i vintras granskat ett stort antal sådana försändelser.

Det man har letat efter är försändelser som innehåller narkotika eller dopingpreparat.

Och granskningen har gett stora resultat, meddelar polisen.

Väldigt välorganiserat

Arbetet har lett till att ett 30-tal personer har häktats misstänkta för grova narkotikabrott.

Enligt polisen rör det sig om väldigt välorganiserad brottslighet.

– Det handlar om regelrätta packningscentraler som personer avlönas för att sköta. I vissa fall har packarna skickats till Sverige enbart i syfte att packa och posta försändelserna mot betalning, säger utredningsledare Johan Ekström från polisregion Väst.

Försäljningen sker ofta på Darknet, förklarar han.

Insatser i hela landet

Sedan vintern 2023 har flera stora insatser genomförts.

Vid Postnords terminaler i Göteborg kunde 1 200 personer identifieras som misstänkta för narkotikabrott, sedan 2 600 försändelser tagits i beslag.

Dessutom kunde polisen identifiera 700 personer som hade beställt anabola steroider.

Liknande insatser har genomförts i hela landet.

Förutom i Göteborg så har man gjort stora insatser bland annat i Stockholm och i Hallsberg.

– Totalt har 17 000 försändelser beslagtagits, uppger polisen.

Viktigt samarbete med Postnord

Enligt polisen har samarbetet med Postnords personal varit viktigt för att möjliggöra insatser mot illegala postförsändelser.

– De som tidigare relativt riskfritt distribuerade illegala försändelser i Sverige löper en betydande risk att bli upptäckta och lagföras för allvarliga narkotikabrott med högt straffvärde, säger Karin Breding, som är biträdande kommenderingschef i polisens särskilda händelse Frigg.

Många av dem som misstänks för brott är finns inte med i polisens register sedan tidigare.

– Många misstänkta är tidigare ostraffade och har oftast ett ordnat liv med jobb och familj. Om det finns minderåriga barn gör polisen en anmälan till socialtjänsten, säger Johan Ekström.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen