17 000 brev hos Postnord har stoppats – kommer inte levereras

2024 06 12

Hela 17 000 brev har stoppats hos Postnord.

I arbetsuppgifterna för Postnords personal ingår det att hålla ögonen öppna efter försändelser som verkar misstänkta.

Polisen har sedan i vintras granskat ett stort antal sådana försändelser.

Det man har letat efter är försändelser som innehåller narkotika eller dopingpreparat.

Och granskningen har gett stora resultat, meddelar polisen.

Väldigt välorganiserat

Arbetet har lett till att ett 30-tal personer har häktats misstänkta för grova narkotikabrott.

Enligt polisen rör det sig om väldigt välorganiserad brottslighet.

– Det handlar om regelrätta packningscentraler som personer avlönas för att sköta. I vissa fall har packarna skickats till Sverige enbart i syfte att packa och posta försändelserna mot betalning, säger utredningsledare Johan Ekström från polisregion Väst.

Försäljningen sker ofta på Darknet, förklarar han.

Insatser i hela landet

Sedan vintern 2023 har flera stora insatser genomförts.

Vid Postnords terminaler i Göteborg kunde 1 200 personer identifieras som misstänkta för narkotikabrott, sedan 2 600 försändelser tagits i beslag.

Dessutom kunde polisen identifiera 700 personer som hade beställt anabola steroider.

Liknande insatser har genomförts i hela landet.

Förutom i Göteborg så har man gjort stora insatser bland annat i Stockholm och i Hallsberg.

– Totalt har 17 000 försändelser beslagtagits, uppger polisen.

Viktigt samarbete med Postnord

Enligt polisen har samarbetet med Postnords personal varit viktigt för att möjliggöra insatser mot illegala postförsändelser.

– De som tidigare relativt riskfritt distribuerade illegala försändelser i Sverige löper en betydande risk att bli upptäckta och lagföras för allvarliga narkotikabrott med högt straffvärde, säger Karin Breding, som är biträdande kommenderingschef i polisens särskilda händelse Frigg.

Många av dem som misstänks för brott är finns inte med i polisens register sedan tidigare.

– Många misstänkta är tidigare ostraffade och har oftast ett ordnat liv med jobb och familj. Om det finns minderåriga barn gör polisen en anmälan till socialtjänsten, säger Johan Ekström.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 02

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar. 

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

I en debattartikel i Dagens Nyheter rapporterar Aasland och Hernes sina resultat.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga Nordiska länder. 

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent av de som sökt skydd i Finland och Norge.

Samtidigt är ukrainarna i Sverige oftare självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flykting­grupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats i någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen


Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 02

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

Den nya läroplansutredningen togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari. 

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof” enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, rapporterar Expressen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén till tidningen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande. 

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen