150 000 soldater vid gränsen – Inga tecken på tillbakadragande

2022 02 21

Tvärtemot de ryska löftena pekar nu allt mer vid gränsen mot Ukraina på att en attack närmar sig.

USA och Storbritannien konstaterar att tvärtom mot vad den ryska diktaturen utlovat pekar en hel del på att man förbereder ett anfallskrig mot Ukraina.

Inte uppmuntrande

Premiärminister Boris Johnson understryker att Storbritannien inte är övertygat om Rysslands besked om tillbakadragande av trupper.

– Underrättelserna är inte uppmuntrande, säger Boris Johnson till The Guardian.

Förberedelse till krig

Britterna registrerar tvärtom tydliga tecken på att Rysslands diktator förbereder ett anfall.

– Ryska fältsjukhus upprättas nära gränsen till Ukraina, i Belarus. Kan endast upprättas som en förberedelse till krig, säger Boris Johnson.

Fler trupper till gränsen

– Det förflyttas fler trupper till gränsen mot Ukraina, säger Boris Johnson som i nuläget inte ger mycket för de ryska löftena om tillbakadragande.

Även USA:s regering ställer sig frågande till de ryska påståendena.

Tydlig sannolikhet

President Joe Biden konstaterar att antalet ryska soldater nära Ukrainas gränser nu är uppe i 150 000.

– Ryssland har mer än 150 000 soldater runt om Ukraina och Belarus och Ukrainas gränser och en invasion kvarstår som en tydlig sannolikhet, säger Joe Biden.

Ni är inte våra fiender

Joe Biden höll i natt tal från Vita Huset och vände sig direkt till ryska folket.

– USA och Nato är inte ett hot mot Ryssland. Ukraina är inte ett hot mot Ryssland. Vare sig USA eller Nato har missiler i Ukraina. Vi har inte – har inte – planer på att installera några där heller. Vi har inte det ryska folket i sikte. Vi vill inte destabilisera Ryssland. Till ryska folket – ni är inte våra fiender, sa president Biden.

Blodigt krig

Joe Biden framhöll också att han inte tror att ryssarna vill ha ett blodigt och destruktivt krig mot Ukraina.

– Ett land och ett folk som ni delar så djup familjehistoria och kultur med, underströk Joe Biden.

Biden gjorde även kopplingar till andra världskriget.

Ett krig Ryssland valt

– Andra världskriget var ett nödvändigheternas krig men om Ryssland anfaller Ukraina så är det ett krig man har valt. Om Ryssland invaderar Ukraina kommande dagar eller veckor så blir de mänskliga kostnaderna för Ukraina enorma och den strategiska kostnaden för Ryssland blir också enorm, sa Biden.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen