15-tal personer avvisas från Sverige

2023 08 06

Flera personer kommer nu att avvisas.

Den 3 augusti skedde stora sammandrabbningar på Järvafältet i Stockholm.

Under den eritreanska kulturfestivalen drabbade festivaldeltagare samman med demonstranter, bilar sattes i brand och stenkastning förekom.

Nu har polisen beslutat att avvisa ett 15-tal personer från Sverige som var inblandade i tumultet.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Kom för att bråka”

Hundratals personer frihetsberövades i samband med oroligheterna och ett femtiotal personer, däribland poliser, skadades.

Nu avvisas ett 15-tal personer som kom till Sverige som turister för att delta på Järvafältet.

– Det handlar om att personerna skapade oordning. Vår utgångspunkt är att de kom hit för att bråka, säger polisens presstalesperson Mats Eriksson.

Närmare bestämt rör det sig om mellan 15 och 17 personer.

Påverkade trafiken

Oroligheterna ledde bland annat till att trafiken på E18 påverkades.

– Under insatsen har tre poliser skadats. Två kunde fortsätta att jobba, men den tredje togs ur tjänst och fick uppsöka sjukhus för kontroll. Det är oklart om de utsatts för brott eller om de skadats vid olyckshändelser under insatsen, framhåller polisen via sin webbsida.

Även i Hallonbergen

Under samma dag som sammandrabbningarna ägde rum på Järvafältet uppstod även oroligheter i Hallonbergen.

– Även i Hallonbergen har bråk uppstått i en händelse som är relaterad till händelsen på Järvafältet. En eller flera personer misshandlades i närheten av tunnelbanan. Polisen kontrollerade ett flertal personer som sedan fick lämna platsen men fem personer omhändertogs med stöd av polislagen.

“Total anarki”

Ett vittne som såg det som skedde kommenterade händelserna.

– Det är total anarki, jag har aldrig sett så många poliser i hela mitt liv, sade Oskar Malmsten till SVT.

Med anledning av våldsamheterna gick Region Stockholm upp i “särskild sjukvårdsledning” för att enklare placera eller omfördela resurser.

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen