15-åring har hittats död

2023 10 09

I veckan har en mycket stor sökinsats genomförts i samband med att en 15-årig pojke försvunnit i Alingsås.

Polisen har med hjälp av bland annat hundpatruller, Kustbevakningen och helikoptrar letat efter pojken.

Under söndagskvällen meddelar polisen att 15-åringen har hittats död inom sökområdet i Säveån i Alingsås.

Anhöriga har underrättats.

Misstänker mord

På söndagen har en 16-åring häktats i samband med 15-åringens försvinnande.

Polisen har upprättat en misstanke om mord, den misstänkte nekar till brottet.

– Åklagaren har i dag söndag begärt en ung man, född 2007, häktad på sannolika skäl misstänkt för mord på den 15-åriga pojke som varit försvunnen sedan nästan en vecka tillbaka i Alingsås, framhåller polisen.

På sannolika skäl

Det är på sannolika skäl som den 16-årige pojken nu sitter misstänkt för mordet.

– Personen som nu begärs häktad för mord har sedan i torsdags varit anhållen skäligen misstänkt för människorov i ärendet. Den utredning som bedrivits har nu lett fram till att åklagaren begärt personen häktad på sannolika skäl misstänkt för mord, fortsätter polisen.

Misstänkta har släppts

Tidigare har flera personer varit misstänkta för att varit inblandade i 15-åringens försvinnande.

Polisen har ännu inte gått ut med några exakta uppgifter om dödsorsaken.

– Jag kan just nu inte kommentera något om dödsorsaken, mer än det faktum att han är avliden, säger polisens presstalesperson Hans-Jörgen Ostler till SVT.

Flera tonåringar hittats 

Under sommaren hittades två 14-åringar avlidna i Upplands-Bro respektive Nynäshamns kommun.

Uppgifter har pekat på att 14-åringarna mördats efter att inte ha utfört uppdrag som de fått av ett kriminellt nätverk.

Hypoteser menar att gängledare velat statuera exempel av tonåringarna.

Det är ännu oklart vad som föranlett dödsfallet av den 15-åring som ikväll hittades i Alingsås.

Arkivfoto: Polisen Kalmar-Öland FB

Text: Redaktionen

Nya regler i år för folk med trädgård – många vet inte om det

2025 03 21

Det var efter att Naturvårdsverket förra året gick ut med att det numera skulle vara förbjudet att elda i trädgården som stor förvirring uppstod.

Myndigheten baserade beskedet på en tolkning av ett EU-direktiv om bioavfall, men fick sedan backa och tillåta eldning av ris och grenar.

På grund av virrvarret gick dessutom närings- och energiminister Ebba Busch (KD) ut och förtydligade att regeringen inte infört något förbud.

Många kommuner fortsatte dock att kämpa med hur de nya direktiven egentligen skulle tolkas.

Nya regler från februari

Från och med 18 februari i år började nya regler att gälla i frågan.

Men det tycks många ha missat.

– Nej, det hade jag inte hört om. Det hade jag inte koll på, säger exempelvis en gävlebo som SR talat med.

Och enligt radion är mannen långt ifrån ensam.

Förändringen innebär dock en lättnad av reglerna och att folk i vissa fall nu får elda trädgårds- och parkavfall i trädgården.

– Med trädgårds- och parkavfall menas sådant avfall från skötsel av trädgårdar eller parker som är biologiskt nedbrytbart och består av gräsklipp, löv, grenar och andra växtdelar, förklarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Kan införas lokala förbud

Kommunerna i landet har dock sista ordet. Det innebär att det kan finnas lokala begränsningar och förbud och det får inte eldas så att det stör grannar.

Det kan också vara så att tillfälliga förbud införs på grund av att SMHI varnar för gräsbränder.

– Ofta kan det vara snabbare och enklare att köra trädgårdsavfallet till en återvinningscentral som anvisas av kommunen än att elda det i sin trädgård. Avfall eller miljöfarliga ämnen får normalt aldrig eldas utomhus, förtydligar MSB.

När det gäller valborgsfirandet och första majbrasor måste det ansökas om tillstånd.

– Trädgårds- och parkavfall får eldas i samband med en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som har fått tillstånd enligt ordningslagen.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen

LARMET: ”Importen av el ökar dramatiskt” – flaggar för akutläge

2025 03 21

Det skriver Ellevio i sin nya rapport ”Effektrapporten 2025”.

Elbolaget flaggar för att Sveriges förmåga att producera el i varje given stund kommer att minska markant till 2035. Det leder i sin tur till ett ökat importbehov av el, vilket gör Sverige mer beroende av el från Europa och europeiska elpriser.

– Systemförnyelsen som krävs för att säkra svensk elförsörjning och konkurrenskraft är större än vad debatten speglar, säger Ellevios vd Johan Lindehag i en kommentar till rapporten.

Flaggar för kris

Nu varnar Ellevio för att ett akut läge kan uppstå på grund av det ökade importbehovet.

Enligt elbolaget riskerar Sverige att drabbas av elbrist.

– Importen av el ökar dramatiskt i framtiden.  Om grannländerna saknar överskott när behoven i Sverige uppstår kan det uppstå elbrist, framhåller Ellevio. 

Effektbehovet fördubblas

Sveriges elbehov väntas öka ordentligt de kommande åren med anledning av den pågående elektrifieringen av industri och transport. I rapporten fastslår Ellevio att effektbehovet nästan kommer dubbleras inom 20 år – från 25 000 MW (2025) till 41 000 MW (2045). 

– Den kraftiga ökningen innebär stora utmaningar. Elinfrastrukturen måste anpassas för att möta en nära nog fördubbling av elsystemet, säger Lindehag.

Samtidigt ökar osäkerheten i elsystemet.

En mer väderberoende elproduktion gör tillförseln mer varierande, uppger Ellevio som konstaterar att vind och sol kommer står för hälften av elproduktionen år 2045.

– Rustade och utbyggda elnät på alla nivåer är avgörande för att möta utvecklingen. För att hålla takten är det viktigt att projekt som antingen befinner sig i tillståndsprocesser, har börjat projekteras eller börjat byggas faktiskt också genomförs, framhåller Johan Lindehag.

Tre åtgärder

Enligt Ellevio finns det tre nycklar för att möta de framtida elbehoven:

1. Skapa långsiktiga marknadsförutsättningar för elproduktion och en rimlig nätreglering för att möjliggöra investeringar. 
2. Stärk samordningen och tydliggör rollerna inom energisystemet. 
3. Röj hinder för mer elnät, elproduktion och flexibilitet.  

Foto: Thomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen