130 000 svenskar får pengar insatta på kontot

2023 07 05

Mängder med svenska pensionssparare får idag ett glatt besked.

Det är dags att dela ut pengar från pensionsbolaget Allra.

Beskedet kommer sex år efter att Pensionsmyndigheten stoppade möjligheten att fortsätta spara via Allras fonder, eftersom fondbolaget anklagades för att ha marknadsfört fonder med falska argument och dolt hur fonderna egentligen gått.

Det strömmade också in klagomål mot Allra till Pensionsmyndighetens kundservice och det avslöjades även flera märkliga interna transaktioner.

– Givet de kundklagomål som vi har fått behöver vi utreda om Allra brustit på detta område, sade Pensionsmyndighetens chefsjurist Mikael Westberg i ett pressmeddelande 2017.

130 000 får "återbäring"

Efter haveriet har Kronofogden försökt utmäta pengar från Allra.

Nu har man fått in 100 miljoner kronor som har hamnat på Pensionsmyndighetens konto, rapporterar Expressen.

Och det är nu dags att börja betala ut pengarna till 130 000 före detta Allra-sparare, även om det kommer att ta tid.

– Vi håller nu på att räkna med skadan fördelad på spararna. Men det är många sparare och det är en komplex beräkning, säger Anna Åkesson som jobbar som senior expert hos Pensionsmyndigheten, till tidningen.

Då börjar utbetalningen

Tanken är att utbetalningarna ska kunna ske i höst.

Och man har ytterligare hopp om att få ut ännu mer pengar. Bland annat har myndigheten riktat ett krav på 431 miljoner kronor mot SEB som fungerat som förvaringsinstitut.

– Vi har förhoppningar om att vi ska få in mer pengar via berörda förvaringsinstitut och revisionsföretag, säger Anna Åkesson.

Friades i tingsrätten

Ett drygt halvår efter att Pensionsmyndigheten 2017 meddelade sitt stopp häktades Allras grundare och tidigare vd Alexander Ernstberger. 

Han var då misstänkt på sannolika skäl för grov trolöshet mot huvudman.

Tillsammans med tre andra personer åtalades han 2018. Domen kom 2020 – och samtliga friades.

En dom som Pensionsmyndigheten valde att överklaga.

– Vi överklagar domen. De här transaktionerna som har varit föremål för prövning, jag anser att de bara är till för att gynna ägarna och inte spararna, sade myndighetens generaldirektör Daniel Barr till SVT i februari 2020.

Dömdes i hovrätten

I hovrätten fälldes istället de fyra männen, bland annat för mutbrott och trolöshet mot huvudman.

Allras representanter ansökte om att överklaga till Högsta Domstolen, men något prövningstillstånd beviljades inte.

Hovrättens dom blev därmed den slutgiltiga.

Foto: Windows

Text: Redaktionen

TYSKLAND HÄVDAR: Stort genombrott i Ukraina – inom två dagar

2025 05 09

Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz tror att en vapenvila i Ukraina kan träda i kraft inom två dagar.

Det rapporterar den tyska Bild.  

– Jag har stort hopp om att det kommer att nås en överenskommelse om eldupphör i Ukraina i helgen, säger Merz enligt tidningen.

– Med tanke på den tre dagar långa vapenvilan som Ryssland utlyst finns det stor chans att den kommer att förlängas till 30 dagar och att förhandlingar om ett fredsavtal sedan kan inledas, fortsätter förbundskanslern.

Vidare meddelar Merz att han skrivit under ett förslag om eldupphör tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens premiärminister Donald Tusk och den brittiske premiärministern Keir Starmer.

– Det är i stort sett identiskt med det amerikanska förslaget. Vi hoppas verkligen att detta också kommer att accepteras av den ryska sidan, säger förbundskanslern och tillägger:

– Bollen ligger helt och hållet hos Moskva.

Zelenskyj ger besked om toppmötet

Samtidigt meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ska anordna ett toppmöte med flera europeiska ledare på lördag.

– Vi förbereder oss för att träffa ledarna i ”Koalitionen av villiga länder”, säger Zelenskyj i ett uttalande.

Koalitionen består av ett 30-tal länder som arbetar för en hållbar fred i Ukraina. Sverige är ett av flera Natoländer i gruppen. USA tillhör inte koalitionen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen