130 000 svenskar får pengar insatta på kontot

2023 07 05

Mängder med svenska pensionssparare får idag ett glatt besked.

Det är dags att dela ut pengar från pensionsbolaget Allra.

Beskedet kommer sex år efter att Pensionsmyndigheten stoppade möjligheten att fortsätta spara via Allras fonder, eftersom fondbolaget anklagades för att ha marknadsfört fonder med falska argument och dolt hur fonderna egentligen gått.

Det strömmade också in klagomål mot Allra till Pensionsmyndighetens kundservice och det avslöjades även flera märkliga interna transaktioner.

– Givet de kundklagomål som vi har fått behöver vi utreda om Allra brustit på detta område, sade Pensionsmyndighetens chefsjurist Mikael Westberg i ett pressmeddelande 2017.

130 000 får "återbäring"

Efter haveriet har Kronofogden försökt utmäta pengar från Allra.

Nu har man fått in 100 miljoner kronor som har hamnat på Pensionsmyndighetens konto, rapporterar Expressen.

Och det är nu dags att börja betala ut pengarna till 130 000 före detta Allra-sparare, även om det kommer att ta tid.

– Vi håller nu på att räkna med skadan fördelad på spararna. Men det är många sparare och det är en komplex beräkning, säger Anna Åkesson som jobbar som senior expert hos Pensionsmyndigheten, till tidningen.

Då börjar utbetalningen

Tanken är att utbetalningarna ska kunna ske i höst.

Och man har ytterligare hopp om att få ut ännu mer pengar. Bland annat har myndigheten riktat ett krav på 431 miljoner kronor mot SEB som fungerat som förvaringsinstitut.

– Vi har förhoppningar om att vi ska få in mer pengar via berörda förvaringsinstitut och revisionsföretag, säger Anna Åkesson.

Friades i tingsrätten

Ett drygt halvår efter att Pensionsmyndigheten 2017 meddelade sitt stopp häktades Allras grundare och tidigare vd Alexander Ernstberger.

Han var då misstänkt på sannolika skäl för grov trolöshet mot huvudman.

Tillsammans med tre andra personer åtalades han 2018. Domen kom 2020 – och samtliga friades.

En dom som Pensionsmyndigheten valde att överklaga.

– Vi överklagar domen. De här transaktionerna som har varit föremål för prövning, jag anser att de bara är till för att gynna ägarna och inte spararna, sade myndighetens generaldirektör Daniel Barr till SVT i februari 2020.

Dömdes i hovrätten

I hovrätten fälldes istället de fyra männen, bland annat för mutbrott och trolöshet mot huvudman.

Allras representanter ansökte om att överklaga till Högsta Domstolen, men något prövningstillstånd beviljades inte.

Hovrättens dom blev därmed den slutgiltiga.

Foto: Windows

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen