130 000 svenskar får pengar insatta på kontot

2023 07 05

Mängder med svenska pensionssparare får idag ett glatt besked.

Det är dags att dela ut pengar från pensionsbolaget Allra.

Beskedet kommer sex år efter att Pensionsmyndigheten stoppade möjligheten att fortsätta spara via Allras fonder, eftersom fondbolaget anklagades för att ha marknadsfört fonder med falska argument och dolt hur fonderna egentligen gått.

Det strömmade också in klagomål mot Allra till Pensionsmyndighetens kundservice och det avslöjades även flera märkliga interna transaktioner.

– Givet de kundklagomål som vi har fått behöver vi utreda om Allra brustit på detta område, sade Pensionsmyndighetens chefsjurist Mikael Westberg i ett pressmeddelande 2017.

130 000 får "återbäring"

Efter haveriet har Kronofogden försökt utmäta pengar från Allra.

Nu har man fått in 100 miljoner kronor som har hamnat på Pensionsmyndighetens konto, rapporterar Expressen.

Och det är nu dags att börja betala ut pengarna till 130 000 före detta Allra-sparare, även om det kommer att ta tid.

– Vi håller nu på att räkna med skadan fördelad på spararna. Men det är många sparare och det är en komplex beräkning, säger Anna Åkesson som jobbar som senior expert hos Pensionsmyndigheten, till tidningen.

Då börjar utbetalningen

Tanken är att utbetalningarna ska kunna ske i höst.

Och man har ytterligare hopp om att få ut ännu mer pengar. Bland annat har myndigheten riktat ett krav på 431 miljoner kronor mot SEB som fungerat som förvaringsinstitut.

– Vi har förhoppningar om att vi ska få in mer pengar via berörda förvaringsinstitut och revisionsföretag, säger Anna Åkesson.

Friades i tingsrätten

Ett drygt halvår efter att Pensionsmyndigheten 2017 meddelade sitt stopp häktades Allras grundare och tidigare vd Alexander Ernstberger.

Han var då misstänkt på sannolika skäl för grov trolöshet mot huvudman.

Tillsammans med tre andra personer åtalades han 2018. Domen kom 2020 – och samtliga friades.

En dom som Pensionsmyndigheten valde att överklaga.

– Vi överklagar domen. De här transaktionerna som har varit föremål för prövning, jag anser att de bara är till för att gynna ägarna och inte spararna, sade myndighetens generaldirektör Daniel Barr till SVT i februari 2020.

Dömdes i hovrätten

I hovrätten fälldes istället de fyra männen, bland annat för mutbrott och trolöshet mot huvudman.

Allras representanter ansökte om att överklaga till Högsta Domstolen, men något prövningstillstånd beviljades inte.

Hovrättens dom blev därmed den slutgiltiga.

Foto: Windows

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen